Gula fansen redo för VM i Ryssland: ”Nästan dumförklarat en...”
Publicerad 2018-06-16
GÖTEBORG-GELENDZJIK. De svenska fansen är redo för VM.
I Ryssland väntar passion, gemenskap och för en ensam supporter från Umeå 1 000 mil på räls.
Sportbladet har talat med sju svenska fans inför mästerskapet i Ryssland – här är deras berättelser om en kärlek som övervinner ett och annat namnbråk.
– Det är många som nästan har dumförklarat en och ifrågasatt vad man håller på med, säger tågresenären Emil Nygren.
Emil Nygren åker 1 000 mil tåg
Han har gjort ett överslag med hjälp av kartor och landat på en hissnande summa. Emil Nygren kommer att åka omkring 1 000 mil tåg under sin VM-resa i Ryssland.
– Så blir det ungefär om jag räknar med hjälp av Google-maps funktioner. När jag insåg att det är hundratals mil åt varje håll var det lite svindlande ett tag, säger han.
Resan startade i fredags med båt från Sverige, Umeå, till Vasa i Finland. Därifrån fortsätter trippen med tåg.
Planerna på att resa till fotbolls-VM började gro redan en bit in i kvalspelet och när Sverige säkrat biljetten var bokningarna i full gång.
Fotbollen är huvudmålet, men möjligheten att upptäcka ett Ryssland är också en stark drivkraft.
– Jag tilltalas av hela grejen. Det är många som har nästan dumförklarat en och ifrågasatt vad man håller på med, säger Emil Nygren.
Den 27-åriga läkarstudenten har suttit hemma på kammaren i Umeå och dragit upp rutten. Det har tagit tid att få detaljerna i resplanen att sitta. Tätt inpå avresan var delar av boendet fortfarande inte löst.
– Jag hade inte ens hört talas om spelorterna när lottningen kom. Sojti visste jag ungefär vart det låg. Men till Novgorod höll det på att bli fel, jag visste inte först att det var Niznij Novgorod. Jag satt ganska många kvällar för att rodda ihop allt, säger han.
Har en begränsad budget
Den längsta sammanhållande distansen är mellan Novgorod och Sotji. Den kommer att ta 50 timmar.
Hur tänker du fördriva tiden?
– Jag har sovplats.... Sen väntar jag på tentaresultat och går det dåligt så har jag lite tid att plugga.., säger Emil Nygren.
Du är inte rädd för din egen säkerhet?
– Det är jag inte, även om man kanske borde vara det.
Som student har han en begränsad budget. Men det lönade sig att vara tidigt ute. Emil Nygren har fått loss flera gratisbiljetter via de tåg som Fifa erbjuder fans med matchbiljetter.
– Tanken på tåg kom tidigt och det är ett härligt sätt att ta sig runt. Jag har alltid varit nyfiken på Ryssland, jag har rest i Indien tidigare med tåg och när jag såg gratistågen som erbjöds blev det ett bra prisalternativ, säger han.
Den största utmaningen med resan blir att vara borta från sonen Colin, fyra år.
– Resan till Indien var den första längre resan som jag gjort med honom hemma. Jag känner mig förberedd på att det blir jobbigt. Det var jobbigt då i Indien, säger han.
Emil Nygren, 27, har varit landslagssupporter sedan barnsben, men VM blir hans första mästerskap på plats.
Sedan unga år har möjligheten om att tillhöra det gula havet med svenska fans varit en dröm. Han har inte fått med sig någon i umgängeskretsen, så nu åker han ensam.
Vilka förväntningar har du på landslaget?
– Jag har alltid ett litet kritiskt öga när det kommer till Sverige, som inte alltid är underhållande. Men det är roligt att det verkar vara ett bättre lag nu . Det finns en solid grund och en bra bredd. Det ser man när de byter ytterbackar och ändå håller samma nivå. Sen kanske inte det finns en riktig spets...
Familjen Petersson
– Kom med här! In i ledet! Stå upp för gul och blå, stå upp...!
En supporter i blågul väst far omkring framför det stora supporterledet som radat upp sig utanför Trädgården i Göteborg. Han peppar, eldar och engagerar massorna. Henrik Petersson är mannen som leder supportermarscherna för Camp Sweden.
Svenska landslagets genrep mot Peru är också en sista repetition inför fansföreställningen i Nizjnij Novogrod på måndag.
Då kommer Henrik Petersson att gå först i den svenska supportermarschen på gatorna i den ryska staden. Han kommer att göra det med hustrun Susanne, också hon styrelseledamot av Camp Sweden, vid sin sida.
Måndagen blir en viktig dag för svenska landslaget, de gula fansen och för familjen Petersson.
Engagemanget kring svenska landslaget är en familjeangelägenhet. Paret gjorde sin första mästerskapsresa tillsammans 2008.
– Vi hittade vår tillflyktsort i fotbollen när barnen var små. Det är så många par som säger att de ska ha en weekend eller en spahelg tillsammans och så blir det aldrig något utan allt rinner ut i sanden. Fifa och Uefa sätter ett datum och vi bokar resor efter det. En dag ser vi matchen, de andra dagarna upplever vi staden som vi besöker. Vi ordnade barnvakter till barnen när de var små, när de blev större följde de med, säger Henrik Petersson.
– Alla är där för man älskar landslaget och för att titta på fotboll. Man är där med ett gemensamt mål. Svenska fans är världskända för att vara ärliga och inbjudande, säger Susanne.
Om man vill förstå vad det innebär att vara en del av den gula klacken är det bara att lyssna till Henrik. När han berättar om känslorna och nervositeten inför avresan kommer tårarna.
– Jag blir gråtfärdig. Jag är lite ”bölig”, men det här är stort för mig. Att åka till Ryssland och kolla på svenska landslaget det är stort för mig, säger han.
Men dagarna före avresan har varit aningen omtumlande då Camp Sweden tvingas skrota uttrycket "Den gula väggen" som ofta används för att beskriva fansen. Som Sportbladet kunde berätta i går har namnet varumärkesskyddats av ett bolag med samma namn. Bolaget och Svenska fotbollförbundet ligger nu i en juridisk tvist med bolaget.
Susanne Petersson har känt till utmaningen sedan i vintras, men det blev allmänt känt i går.
– Det är tråkigt förstås. Gula väggen är ett vedertaget begrepp hos fansen både utomlands och i Sverige. Nu har detta bolaget tagit rättigheterna till det och det är trist. Det finns alltid bolag som ser en möjlighet att tjäna pengar, men vi har valt att inte driva frågan. Förbundet har använt "gula väggen" längre än vi gjort så jag kan förstå att de känner sig svikna, men det är deras sak och vi har inte muskler att ta det vidare, säger Susanne Petersson.
Många fans har av sig till Camp Sweden, men Susanne Petersson tror inte att händelsen kommer att påverka supportarna under VM.
– Nej, det tror jag inte. För den stora massan fans spelar detta ingen roll. Sen är det tråkigt om det splittrar fansen lite. Men de gula fansen är redo för Ryssland oavsett!
Mattias Johansson, 44, ville chartra eget plan
Ambitionen och de långt framskridna planerna var att hyra en egen charter från Karlstad för att åka till premiären i Nizjnij Novogrod.
Allt var bokat och klart, men intresset för klent till slut. Det saknades 20 personer
Nu får Mattias Johansson, 44, från Karlstad åka via Stockholm på en resa som är ännu mer paketerad.
– Det hade varit en häftig grej att åka med eget plan. Och effektivt. Det fanns 80 platser och saknades 20 personer till slut och vi fick ställa in. Vi hade en bred marknadsföring, men jag tror faktiskt att det fanns en viss Rysslandsskräck och att folk inte tror att det är så bekvämt där. Det är min känsla, säger han.
Den planerade charterresan skulle kostat 6 700 kronor per person. Nu betalar Mattias Johansson några tusen mer.
– Jag är ingen miljonär, men de pengarna är det värt. Det blir en snabbtur. Vi åker klockan sju från Arlanda och är hemma igen vid 22 på kvällen....
Hans supporterresa startade i samband med EM 1992, 2018 är det en självklarhet att ta sig till Ryssland.
Han har dock noterat att en del fans sålt matchbiljetter de ansökt och blivit tilldelade inför just det här mästerskapet.
– Jag har varit på alla mästerskap sedan 2000. Det brukar alltid vara problem att få tag i biljetter. Den här gången är det inga problem, säger han.
Snickaren Eric Silfver har tatuerat in nationalsången
När nationalsången spelas inför den svenska VM-premiären på måndag är det många blågula hjärtan som klappar.
Ett dunkar lite extra, det som tillhör Eric Silfver från Nyköping.
– Nationalsången tillsammans med landslaget... det är stort för mig. Spelarna ska sjunga med, visa att de är en del av oss och man vävs i hop och blir till ett, säger han med eftertryck.
För att hylla det svenska landslaget och den svenska nationalsången har han inför VM gjort en tatuering. Orden från den svenska nationalsången och Svenska fotbollförbundets emblem märker honom för evigt.
– Det kändes solklart att göra den här. Man vill visa var man har sitt hjärta mest av allt, säger han.
Vilka reaktioner har du fått?
– Vissa har sagt att det är det finaste de sett. Sen finns det äldre gubbar som undrat vad jag har gjort? Men många säger att den är mäktig och fin.
Han arbetar som snickare i Nyköping, men nästa vecka är det ledigt. Tillsammans med fyra vänner bär det av mot Ryssland och Sveriges matcher, han kommer att se Sveriges premiär mot Sydkorea.
– Jag har följt landslaget sedan 2008, åkt runt här och där i Europa. Det betyder hur mycket som helst för mig. Det är så mycket glädje och känslor kring matcherna. Det är bara ren lycka, säger han.
Vilka sånger gillar du bäst?
– Stå upp vi är gul och blå. När trummorna går igång är det mäktigt. Det går inte att beskriva. Och att gråta genom hela nationalsången och sen exploderar allt. Jag är stolt över att vara svensk, stolt över laget och över alla som rest dit.
Känner du att spelarna uppskattar det ni gör?
– Det tycker jag verkligen. De är duktiga på att berätta om att vi betyder mycket och att vi är den 12:e spelaren.
Malmöbon som alltid klär sig som Pippi Långstrump
Ser du en man utklädd som Pippi Långstrump i det gula havet finns det en stor chans att det är Mattias Engdahl.
Han vill inte missa möjligheten att uppleva ett VM med svenskt deltagande.
Mattias Engdahl från Malmö har jobbat extra för att ha råd med resan till Ryssland.
– Det är dyrt, men jag ser inga hinder för det. Jag åker nästan på alla kvalmatcher och bortamatcher, säger han och fortsätter:
– Det kostar och man får fått svettas lite extra. Jag jobbar i en butik, men tagit extrajobb på ett boende med ensamkommande flyktingbarn och det har varit bra, säger Mattias Engdahl.
Han upplevde sitt första mästerskap på plats under VM 2006. Hjärta och sinne greps av upplevelsen och sedan dess har det bara fortsatt.
– Det var en helt underbar stämning. Under mötet mellan Sverige och Paraguay var jag i extas hela matchen. Sen är det så roligt att man får träffa så många från olika länder. Det har bara fortsatt, jag har varit på hur många kvalmatcher som helst, säger han.
Kopplingen till Pippi Långstrump då?
Mattias Engdahl berättar själv:
– Jag har gillat Pippi sen jag var liten, min dotter gillade henne också. Min systerdotter gav sin Pippi-peruk till min dotter och hon använde flitigt. Men sen blev hon äldre och använde den inte längre så jag fick jag den. Det har bara känts helt naturligt för när jag åkte på VM 2006 var jag så långhårig att jag kunde göra ena flätor, men nu får jag använda peruk....
En av fördelarna med den svenska klacken som Malmöbon Mattias Engdahl lyfter är stämningen och den totala avsaknaden av våldsamma inslag.
Han bär med sig fina minnen.
Som det från Liechtenstein, 2015.
– Det är en speciell spelort med en liten stad, man promenerade omkring bland hagar med kossor. Efter matchen var jag med några vänner och plötsligt stötte vi på Liechtensteins spelarbuss. Jag var där som Pippi och vi gick ombord och började sjunga. De släppte in oss och vi sjöng tillsammans, det var häftigt, säger 40-åringen.
Bara vid ett tillfälle, i samband med en match i Moldavien, har han stött på något som liknar bråk.
– Det kom en massa ungdomar från en ultragrupp från ett klubblag. När jag skulle köpa en öl omringade de mig. Klart att man kände sig lite hotad, men vad såg de? En Pippi-figur som inte ville bråka...
Mattias Engdahl kommer att ser Sveriges alla tre gruppspelsmatcher i Ryssland.
Han tycker att relationen mellan fansen och spelarna har byggts sedan U21-generationen, den som vann guld 2015.
– Det hade verkligen personligheter som Guidetti, som kommit med nu. Han är så nära fansen, vilket förstärker känslan. Det har varit bra tidigare också men när det kommer in sådana spelare som är öppna blir det en annan känsla, säger han.
Ann Ekstrand, 57, en av alla kvinnor i ”Gula havet”
Kicken under VM 2006 i Tyskland var så stor att den skapade ett behov. Fotbollen, gemenskapen, de nya vännerna. En livsstil.
Ann Ekstrand, 57, från Stockholm har säsongskort och går på Djurgårdens matcher, men när det kommer till landslaget finns det andra drivkrafter än bara fotbollen.
Nu åker hon till Ryssland för att möta upp sina vänner i det gula havet och för att stötta landslaget i matcherna mot Tyskland och Mexiko. Hon ser ett lag som svetsats samman.
– Det är en grupp som inte har de stora stjärnorna. Spelarna verkar harmoniska och jobbar för varandra. Jag har förhoppningar på att vi tar oss vidare från gruppen, säger hon.
Under sina år som supporter har hennes engagemang varit organiserat i olika former. Hon har suttit i Camp Swedens styrelse och finns nu kvar i en roll i vilken hon hjälper föreningen med bokföringen.
Hon tror som Susanne Petersson att konflikten kring "Gula väggen" kommer att blåsa över fort.
– Det tror jag inte påverkar. Vi är där för att heja på Sverige tillsammans, säger hon.
Du är av de kvinnor som reser och står i den gula klacken, hur ser du på det kvinnliga deltagandet?
– Det är mest killar, men jag tycker att det blir fler och fler kvinnor. Det har funnits en stor representation kvinnor i Camp Swedens styrelse, nu börjar tjejer ta för sig på läktarna också. Jag ska inte säga att det håller på att svänga, men det känns som att det är fler som följer med och inte bara är bihang till killarna, säger Ann Ekstrand och poängterar:
– När det finns mer kvinnliga fans, blir det en lugnare attityd.
LÄS MER: Stor guide till VM – lag för lag
LÄS MER: Alla artiklar om fotbolls-VM
LÄS MER: VM i tv – så sänds matcherna
LÄS MER: Alla trupper – spelare för spelare
LÄS MER: Resultat i fotbolls-VM – live och tabeller