Kamp mot klockan för svensk OS-häst

Sverige ligger OS-femma i fälttävlan inför den avslutande hoppningen.

Det är bra.

Magnus Gällerdals häst Keymaster vred till en sko och fick ont.

Det är inte bra.

– Det blev som att springa maraton med för trånga skor, sade Gällerdal om Keymasters problem.

Hästen kämpade på så gott det gick och Gällerdal märkte inget förrän efteråt.

Då började kampen mot det onda och mot klockan.

Keymaster måste bli frisk snabbt. Annars är det kört. Veterinärernas dom kommer tisdag morgon, lokal tid.

Säger de nej har Gällerdal haft ett bedrövligt OS. Först missen i dressyren, som kostade Sverige medaljchanserna. Sedan incidenten med hästskon.

– Jag började satsa på OS i Peking direkt efter OS i Aten, berättar han utan att hans försök till ett leende nådde ända upp i ögonen.

Skoj var det inte. Facit av fyra års slit kunde blivit bättre.

Samtidigt var Keymaster och Gällerdal ett av de snabbaste ekipagen runt banan i Beas River på måndagen. Trots det onda. Kapaciteten finns.

Inte en enda ryttare lyckades klara OS-banan inom godkänd tid.

– Mycket ovanligt, konstaterar Jan Jönsson, den svenske förbundskaptenen.

Han var mycket nöjd med svenskarnas terrängritter. Alla gick bra. Några bättre än så. Speciellt nöjd var han med Katrin Norling, som red först och pallade för trycket.

– Skitbra, sade till exempel Linda Algotsson om sin ritt.

Hon red medan det eviga regnet – allt från stilla dugg till full duschstråle – ännu inte hade satt så svåra spår i den knixiga banan.

Men greppet började ändå släppa här och där, klagade Algotsson.

Det blev värre sen.

– Jävligt kladdigt, sade Dag Albert om underlaget.

Han var den svensk som red sist.