Wennerholm: En av de sjukaste matcher jag sett

Har sett 31 VM-turneringar – men få matcher så sjuk som denna

Jag har upplevt många galna hockeymatcher under mina 31 VM-turneringar.

Men få galnare än den här.

Sverige-Tjeckien – 6–5 i VM-premiären i Prag.

En av de sjukaste, svängigaste och sanslöst spännande hockeymatcher jag sett.

Hemligheter om NHL-spelarna i Tre Kronor – plus Per Bjurmans betyg

Den här matchen gav uttrycket att svänga mellan hopp och förtvivlan ett ansikte.

Jag hade redan börjat skriva de första raderna till en hyllningskrönika efter Tre Kronors första tio minuter.

Då satt jag jag bara och gapade över Sveriges spel.

Det var nästan gammalt sovjetiskt klapp-klapp långa stunder och när Joel Lundqvist fick stå fri och klappa in 1–0 redan efter 3.23 tystnade hela O2 Arena.

Publiken som fågelholkar

Och när Staffan Kronwall sköt 2–0 i ett svenskt power play efter 7.30 så pratar vi chocköppning. Då blev det ännu tystare.

Den öppningen hade ingen väntat sig. Och absolut inte de målskyttarna där snacket innan handlat om det unga, nya Tre Kronor med nästa generation NHL-stjärnor.

Då är det de gamla kulturbärarna och 30-plussarna Joel Lundqvist och Staffan Kronwall som öppnar målskyttet.

Bara det var galet.

Och där och då och med knappt åtta minuter spelade satt de flesta av de 17 383 åskådarna som fågelholkar på läktarna i O2 Arena.

Den överväldigande majoritet som höll på Tjeckien. Konfunderade, undrande, nästan lamslagna. Så kände väl jag också, men av en helt annan anledning.

Att det här nästan okända Tre Kronor med så många VM-debutanter spelade ut tjeckerna totalt där i början.

Det var nästan för bra för att vara sant. Det var det också.

Tjeckerna slog tillbaka efter en öppning som andades premiär­nerver och hemmapress.

Jaromir Jagr reducerade till 1–2 i power play i sin nya roll som Tjeckiens Tomas Holmström. Jag minns när Jagr var playmakern som styrde sina lag i numerära överlägen. Nu är han större som namn än som spelare, även om han fortfarande är bra. Men han accepterar ständigt nya roller och jag kan garantera att han studerat hur Holmström brukade agera framför målvakterna i NHL under sin långa karriär.

Lindholm var Foppa-lik

Och han gjorde det fruktansvärt bra framför Jhonas Enroth som inte såg ett smack genom ett av världens bredaste hockeyarslen.

Ändå kändes det tryggt så långt.

När Jagr gjort 2–1 dröjde det en stund långt in i andra perioden innan Victor Rask gjorde 3–1, serverad av en Foppa-lik prestation av Tre Kronors yngste spelare Elias Lindholm.

Lindholm vände bort den tjeckiska forwarden Jiri Novotny när han gjorde en snurrfint till höger om det tjeckiska målet och serverade Victor Rask en perfekt passning, där det bara var att sätta pucken i tom kasse.

Och när tjeckerna gjorde 2–3 i början av tredje perioden, så svarade Joakim Lindström med att göra 4–2 bara 1.16 senare med ett nytt svenskt drömmål, framspelad av Oscar Möller.

Mer och mer galet

Då tänkte jag att nu är det över.

Nu är det slut på spänningen.

Jo, hoppsan.

Det var bara början.

På fem minuter och nitton sekunder vände tjeckerna matchen – 3–4, 4–4, 5–4.

Då tänkte jag att galet bara var förnamnet. Men det skulle bli ännu galnare.

Som en svensk kvittering med 53 sekunder kvar, då en av matchens svenska giganter Mattias Sjögren gjorde mål. Bara det – Mattias Sjögren.

Vem hade trott det?

Och så förlängning straffdramatik och seger till slut. Jag kan i alla fall garantera att jag somnade gott i natt.

I övrigt då, denna VM:s öppningsdag?

Ja, största skrällen var väl USA:s 5–1 mot Finland. Men jag är inte orolig för finländarna. De reser sig och USA brukar blekna ju längre turneringen vara.

Men Kanada imponerande med sina 6–1 mot Lettland.

Framförallt förstakedjan med Sidney Crosby, Jason Spezza och Nathan MacKinnon. VM:s bästa kedja om ni frågar mig.

Hemligheter om NHL-spelarna i Tre Kronor – plus Per Bjurmans betyg