Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Simon, Simone

Konsultjobbet också hotat för Nylander

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-08-16

Sven Nylanders arbete som antidrogföreläsare är över. Nu är även hans trovärdighet som personlig konsult i gungning.

- Hans uppdrag är omöjligt och det är tveksamt om det finns någon väg tillbaka, säger PR-mannen Carl Fredrik Sammeli.

Sedan Sven Nylanders idrottskarriär tog slut för nio år sedan har han byggt sin karriär kring att föreläsa om farorna med droger och dopning. En stor del av hans taxerade inkomst de senaste åren kommer från stiftelsen Ren Idrott. Men inkomsterna har minskat stadigt de senaste åren. 2003 fick han nästan 50000 kronor i månaden i lön av stiftelsen.

I fjol hade den krympt till motsvarande 21000 kronor i månaden.

- Intäkterna till stiftelsen har varierat. Sven har känt att han inte har kunnat ta ut mer pengar än vad vi kunnat betala. Han har jobbat ideellt stora delar också, säger Ren Idrotts ordförande Hans G Svensson.

Tappat i värde

Samtidigt har arbetet med konsultverksamhet i det egna företaget gått alltmer på sparlåga. I fjol omsatte Sven Nylander AB knappt 90 000 kronor - mot 1,1 miljoner 2002.

Efter knarkskandalen har Sven Nylanders varumärke sjunkit rejält i aktning. Enligt Carl Fredrik Sammeli, VD för PR-friman Prime, är toleransen med drogbruk hos idrottare mindre än i andra sammanhang.

- Idrottsmän är som nationalklenoder. De är höjda över all misstanke. Idrott innebär för många folkhälsa och barnverksamhet, därför ser man lätt hur allvarligt detta är, säger Sammeli.

Snabbt ras

Han menar att det i Sven Nylanders fall är extra svårt att reparera sin trovärdighet, i och med hans uppdrag med dopningsbekämpning.

- Förtroende byggs på lång tid, men raseras snabbt. Här finns det inga medietrick för att komma tillbaka. Det kommer krävas lång tid där han själv berättar och relaterar till den här händelsen, med egna resurser och egen tid. Om han gör det glömmer folk på sikt, säger Carl Fredrik Sammeli.

Läs mer om knarkskandalen:

Irene Beertema, Johanna Frändén

Följ ämnen i artikeln