”Jag var rädd i ringen”

”Lillen” Eklund berättar om sin tunga tid som aktiv

helskärm

Sviken av Ingemar Johansson – och hackkyckling i svensk media.

Först nu berättar ”Lillen” Eklund, 50, om varför han aldrig accepterats.

– Jag var rädd när jag stod i ringen.

Anders Eklund är den ende svensk, sedan Ingemar Johansson, som lyckats inom proffsboxningens tungvikt. Trots att han blev dubbel Europamästare under mitten av 80-talet blev han media-Sveriges stora hackkyckling. I Engstrand 45 minuter, som sänds i Viasat Sport i morgon, berättar ”Lillen” om pressen utifrån, Ingemar Johanssons svek och om en förmodat anabolaätande Frank Bruno.

Mobbats mycket

Programledaren Tommy Engstrand förstärker bilden av Anders Eklunds svåra tid.

– Jag följde ”Lillen” under hans karriär och jag har aldrig varit med om en svensk idrottsman som mobbats så mycket som ”Lillen”. Han fick utstå det mesta.

Eklund kände sig ständigt motarbetad.

– Om jag visste att det skulle bli sånt bladder och ståhej i tidingarna hade jag inte börjat att boxats. En reporter skrev att han skämdes över att vara svensk efter en av mina matcher. Journalisterna tvingade fram saker som blev fel.

– Jag var inte kaxig under min aktiva karriär. Jag var rädd när jag stod i ringen, då gäller det att slappna av och kunna kontrollera sin rädsla.

”Det var svagt”

Inför EM-matchen 1985 mot Steffen Tangstad valde Ingemar Johansson att inte stötta ”Lillen”. Det sveket sitter fortfarande i.

– Jag brydde mig inte. Men det var svagt att ställa upp för honom (Tangstad, reds.anm). Men det var ju bara för pr. Ingemar hade aldrig något till övers för mig. Jag behöver inte säga vad jag tycker om honom heller.

Knockad av Bruno

Totalt gick Anders Eklund 25 matcher som proffs. Han vann 19. En av hans mest klassiska fajter är när han blev knockad av blivande tungviktsmästaren Frank Bruno.

– Jag var inte mogen att möta honom. Han såg ut som han käkat anabola, säger Eklund som under Engstrand 45 minuter spelar gitarr och munsspel – och sjunger tre låtar.

– Det är något jag tycker mycket om. Musiken är viktigt för mig.

– Jag har något att göra efter karriären och det är en annan sorts spänning att stå i rampljuset när man spelar. Man är ju ändå alltid rädd att dom kastar tomater på mig.