”Pim Pims” jätteskräll
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-03-04
Gav Sverige 2-0
– mot alla odds
BORÅS. Han är matchotränad och har rasat till 749:e plats på världsrankingen.
Det hindrade inte Joachim ”Pim-Pim” Johansson från att ge Sverige en 2-0-ledning i Davis Cup-matchen mot Ryssland.
Mot alla odds besegrade han Tejmuraz Gabasjvili med 6-3, 7-6, 6-4.
– Det kan inte kännas annat än bra, säger 28-åringen.
Södertäljekillen hade bara spelat två matcher sedan inhoppet i Davis Cup-matchen mot Argentina i fjol, då han förlorade mot Leonardo Mayer.
Comebacken ägde rum för några veckor sedan, då ”Pim-Pim” fick ett wild card till en tävling på tennisens bakgård, en challenger-turnering i Bergamo.
Han hade längtat efter att få tävla, men insjuknade när han kom till Italien.
– På lördagen före tävlingen blev min fru sjuk. Jag blev smittad, fick feber och ont i halsen och kunde inte träna fram till matchstart. Det var ingen värdemätare, säger Joachim ”Pim-Pim” Johansson, som föll i andra omgången mot Dieter Kindlmann.
Den, värdemätaren, skulle dock komma.
När Robin Söderling besegrat med Igor Andrejev med 3-0 i set var det ”Pim-Pims” tur att ta sig an 76:e-rankade Tejmuraz Gabasjvili.
Inledde med ess
Hur han presenterade sig för storpubliken i Boråshallen, storservaren?
”Pim-Pim” inledde matchen med ett ess. Bollhastigheten uppmättes till 239 kilometer och höll på att gå igenom reklamskylten bakom baslinjen.
Det skulle komma mera, mycket mera.
Det spelade ingen roll att Gabasjvili är en skicklig returnerare, vilket han poängterade genom att slå John Isner i Delray Beach tidigare i år.
”Pim-Pim” servade som den världsnia han en gång var och lyckades vinna matchen med 6-3, 7-6, 6-4. Under matchen slog han inte mindre än 33 ess.
Joachim ”Pim-Pim” Johansson och hans serve är tillbaka – och det på allvar.
– Det kan inte kännas annat än bra. Jag har tränat länge för det här, sa ”Pim-Pim” när han intervjuades på banan direkt efter matchen.
Sverige leder nu lagmatchen med 2-0 och kan säkra segern med en vinst i lördagens dubbel, då Robert Lindstedt/Simon Aspelin möter Igor Kunitsyn/Dmitrij Tursunov.