Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Östen

”Jag började nästan gråta”

Publicerad 2012-08-05

Laurell vann historisk match – nu väntar medaljmatch

LONDON/STOCKHOLM. Boxaren Anna Laurell, 32, vann sin första historiska OS-match.

Nu väntar medaljmatch i morgon – mot en 17-åring.

– Hon är jävligt tuff, så jag får passa mig, säger Laurell.

Laurell i rött får in en av flera träffar.

Som första svenska någonsin klev Anna Laurell in i en olympisk boxningsring – och vann övertygande.

Att Laurell har sparrat mot australiensiskan Naomi-Lee Fischer-Rasmussen syntes inte i en jämn och avvaktande första rond.

Familjen på plats

Men efter att OS-nerverna hade släppt kontrollerade den skånska mellanviktaren matchen och vann med komfortabla 24–17 (4–4, 6–3, 7–5, 7–5).
– Jag var aldrig skakad, men hon slår hårt, säger Laurell.

– Jag ville sätta igång direkt. Sedan började jag höra publiken och tappade fokus på det sättet. Delar av min familj satt ganska långt fram, jag hörde dem i stället för att fokusera på att jag är där.

Segern innebär att svenskan är vidare till måndagens kvartsfinal i damernas 75-kilosklass.

”Aldrig boxats mot henne”

Semifinal betyder automatiskt medalj eftersom det inte är någon bronsmatch.

I kvartsfinalen väntar blott 17-åriga amerikanskan Claressa Shields som stod över den första omgången.

– Hon är ung och oerhört lovande. Jag har aldrig boxats mot henne, knappt sett henne. Det enda jag har sett av henne är att hon är oerhört duktig på närkamper och halvdistans, så jag ska försöka hålla mig utanför, säger Laurell.
Hon är bara 17 år. Det blir snudd på barnmisshandel...

– Haha, jag gick min första match när jag var 18, så det är lugnt. Hon är jävligt tuff, så jag får passa mig.

På rutinerade Anna Laurells meritlista finns sedan tidigare två VM-guld och tre EM-guld.

”En historisk dag”

Men det här är första gången som damboxning finns med på OS-programmet.

– Det här är jättestort för mig, det var en stor stund där ute. Det är en historisk dag. Jag har jobbat oerhört hårt för det här och det har varit min dröm under hela min boxningskarriär.

– Jag började nästan gråta, det tog en stund innan jag samlade mig igen.

Följ ämnen i artikeln