Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Gustav Adolf

Apelgrens oro: bänkade stjärnor

Fåtal är nr 1 i klubblaget: ”Kan bekymra och gnaga”

Publicerad 10.53

Sverige har aldrig haft så många spelare i handbollens absoluta toppklubbar.

Men Michael Apelgren är oroad över landslagsstjärnornas skrala speltid.

– Det kan bekymra och gnaga lite grann, säger han inför onsdagens debut som förbundskapten.

Sverige har det senaste året rankats som världens tredje bästa landslag efter Danmark och Frankrike.

Men när nye förbundskaptenen Michael Apelgren denna veckan samlar sitt landslag för första gången för landskamper mot just Frankrike (borta på onsdag) och Danmark (i Linköping på söndag) är han lite orolig för att många av spelarna numera har ganska små roller i sina klubblag.

– Det kan bekymra och gnaga lite grann samtidigt som jag litar väldigt mycket på att när det här laget samlas så finns det en extra ”power” i gruppen som kanske inte andra landslag har och som vi verkligen kommer att behöva använda när inte alla spelare ligger i topp i spelminuter, säger han till Sportbladet.

Bara fyra spelare är nummer ett

Svenska spelare blev allt mer eftertraktade på marknaden när landslagets framgångsvåg inleddes 2021-22 med VM-final och EM-guld som toppar. Vi har aldrig haft så många spelare i de allra största klubbarna som nu.

Michael Apelgren.

Men tittar vi på landslagets stora stomme, som varit givna i Blågult ganska länge nu, är det egentligen bara fyra spelare som är nummer ett på sin position i klubblaget och två av dem är målvakter (se tilläggsruta nedan):

Till dem kan vi lägga en trio (plus skadade Daniel Pettesson) som har hög status i sina lag och/eller delar speltid med sin konkurrent/kollega i klubblaget (se nedan).

Men nyckelspelare på niometer som Lukas Sandell, Albin Lagergren och Jim Gottfridsson samt mittsextrion Max Darj, Oscar Bergendahl och Felix Möller är på sin höjd tvåa på sin position i klubblaget. 

Spelmotorn Felix Claar hade varit nummer ett i Magdeburg om han inte hade varit långtidsskadad. Han kommer också missa EM.

”Några skulle må bra av att ha en större roll”

Vi har varit stolta i Sverige över att ha rekordmånga spelare i Champions League-klubbar – har några spelare tagit ett för stort steg?

– Kanske någon av de yngre skulle må bra av att inte vara i den allra största klubben utan i stället få lite mer speltid. Men annars tror jag att det är bra att vara på en så hög hylla som möjligt, säger han och fortsätter:

– Men i slutändan behöver vi ha spelare i form för att vara framgångsrika i januari när VM spelas. Det är svårt hitta sin bästa form om man inte har tid på banan. Det där är en balansgång och du kommer aldrig ha en trupp där allting är klockrent. Men fakta är att några skulle må bra av att ha en större roll i sina klubblag just nu. Nu ska vi hjälpa dem att skapa utveckling i deras vardag för ett stort arbete görs också mellan samlingarna, säger Apelgren.

Kan du bli avundsjuk på Danmark och Frankrike där nästan alla spelare har stora roller i absoluta toppklubbar?

– Klart man kan bli avundsjuk på det men jag har haft det här jobbet i typ en kvart nu så just nu är jag mest glad över att ha det här uppdraget och jag sneglar inte på andra landslag när det gäller hur laget fungerar ihop och de människor som är i laget. På papperet kan de kanske slå oss men vi har något annat vi kan komma med.

Michael Apelgren.

Apelgren har också tagit med en del yngre, ”nya” spelare som har mycket speltid för tillfället, som Ludvig Hallbäck, Isak Persson och Fabian Norsten.

”Som ett gäng hundar i strypkoppel”

Jim Gottfridsson, som bänkats mycket i Flensburg i höst då han gjort klart med Pick Szeged från och med nästa säsong, tycker inte att Apelgren ska oroa sig över stjärnornas bristande speltid.

– Jag ser inte det som ett stort problem. Sedan kanske det inte ska vara så över tid. Men jag ser ingen större fara i hur läget är nu. I toppklubbarna spelar man också fler matcher med europaspelet och slår man ut det över en hel säsong blir det rätt mycket speltid ändå, säger veteranen.

Gottfridsson pekar också på att spelarna kommer väldigt spelsugna till landslaget.

– Vi är som ett gäng hundar som sitter i strypkoppel och bara vill komma ut på planen och lira lite boll.