Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Orvar

MÄSTERLIGT

Den röda maskinen är tillbaka – tacka Bykov för det

De ryska spelarna hissar förbundskaptenen Vyacheslav Bykov.

BERN. Det var nästan lika många ryska flaggor här i Bern i natt som på Röda Torget i Moskva.

”The Big Red Machine” har återuppstått efter tjugo år i dvala.

Två raka VM-guld och till OS nästa år ansluter NHL:s tre bästa spelare:

Alexander Ovechkin, Evgeni Malkin och Pavel Datsyuk.

Då är det bara att hålla i hatten.

Jag satt två bänkrader bakom det ryska båset under VM-finalen mot Kanada.

Bakom mig hade jag ett hav av nyrika ryssar som numera fyller en finalarena även då VM spelas i Schweiz. Framför mig hade jag en rad av ryska spelare som stod med armarna om varandra i båset under den dramatiska slutminuten då Kanada försökte kvittera ryssarnas 2–1.

En bild av den nya ryska landslagshockeyn där lagmoralen höjts hundra procent.

Men mitt under denna broderliga manifestation över rysk lagkänsla, höjde förbundskaptenen

Vyacheslav Bykov rösten en aning och alla satte sig ner. Möjligen var det för att den 175 centimeter korta Bykov inte såg någonting bakom muren av röda tröjor.

Fram till slutsignalen hade Bykov som vanligt inte rört en min då ryssarna gjorde mål. Men när signalen gick och Ryssland var världsmästare för andra gången i rad och för första gången sedan gamla sovjettiden, slängde Bykov upp armarna i en snabb segergest.

Det var nästan rörande.

KHL – grunden till framgången

Och när han sedan klev ut till spelarna på isen, fångade de in honom och hissade honom tre gånger mot taket i Postfinance Arena som den mirakelman han är. Jag tror inte ett hårstrå låg fel när han landade igen och blicken var snabbt lika stålgrått iskall som vanligt.

Men det är ingen tvekan om att det är Slava Bykov, som han kallas, som är mannen bakom det nya ryska undret.

Nu blev den här VM-finalen inte lika dramatisk som den i Quebec i fjol, där Kanada ledde med både 3–1 och 4–2 innan ryssarna vände och vann med 5–4 i sudden death.

Själv sätter jag ändå den här ryska segern högre. De lyckades försvara sitt VM-guld efter en hundraprocentigt taktiskt genomförd match.

På den gamla sovjettiden var det mer ett krav att vinna varje VM- och OS-turnering och efter gulden på den tiden nickade spelarna åt varandra och alla såg ut som Slava Bykov i ansiktet.

Och att hissa gamle arméöversten Viktor Tichonov var inte att tänka på. Det hade förmodligen slutat med krigsrätt om någon ens tänkt tanken.

Ryssarnas senaste framgångssaga bygger på andra värderingar och att lagets ständiga djupdykningar och divafasoner blev en regeringsfråga.

Idrottsministern Vyacheslav Fetisov slog näven i bordet och ville bygga upp landets hockey igen och var med och tog initiativet till den ryska proffsligan KHL. Det skapade grunden till att behålla många av de bästa spelarna på hemmaplan.

Det har gett den stomme som är grunden till dagens framgångar och är även förklaringen bakom både Lettlands och Vitrysslands lyft i VM.

Men jag såg inte den här finalen som någon kamp mellan NHL och KHL.

Ryssarna kunde trots allt plocka alla sina bästa spelare från KHL – Kanada fick nöja sig med dem som missade eller snabbt blev utslagna ur Stanley Cup-slutspelet.

Tre största stjärnorna i NHL

Och de bästa ryssarna spelar fortfarande i NHL, även om om antalet ryssar i den nordamerikanska proffsligan mer än halverats sedan lockoutsäsongen 2004-05.

I OS kommer Rysslands största stjärnor heta Alexander Ovechkin, Evgenij Malkin, Ilja Kovaltjuk och Pavel Datsyuk.

Alla NHL-spelare. Än är inte den maktkampen vunnen.

Brons till Sverige. Och äntligen medalj.

Men jämfört med finalen var bronsmatchen som avslagen pilsner, som Aftonbladets gamle krönikör Nic Åslund skulle ha skrivit.

Det var ändå en påtaglig glädje i det svenska laget. Det här bronset betydde nog mer än jag själv trodde. Och det är inte dåligt att bli trea bakom två jättar som Kanada och Ryssland.

Bengt-Åke var inte i närheten av det material Slava Bykov och Kanadas coach Lindy Ruff hade att jobba med. Så det ska bli intressant att se vad han kan göra med ett OS-lag där han har tillgång till alla de bästa svenskarna.

Jag tror det är sista chansen på länge att ta ett svenskt OS-guld. Kanada och Ryssland ser ut att göra det här till en egen affär i framtiden.

Följ ämnen i artikeln