Nilla Fischer: ”Jag har fått dödshot”
Uppdaterad 2017-11-24 | Publicerad 2017-11-22
Nilla Fischer önskar att karriären bara hade gått ut på att stoppa motståndarlag.
Men en kvinnlig fotbollsspelare tvingas till betydligt större och tyngre kamper.
– Jag har fått dödshot både hemskickat och via sociala medier, säger hon till Sportbladet.
Sexismen finns i princip överallt. Om något har blivit tydligt de senaste veckorna så är det att trakasserier och övergrepp förekommer såväl i kulturvärlden som inom juristkåren och bland hantverkare.
Sporten är heller inte förskonad. DN publicerade under onsdagen ett upprop underskrivet av 2 290 kvinnor kopplade till svenskt idrottsliv.
Fotbollslandslagets mittback Nilla Fischer skrev gladeligen under.
– Alla möjligheter att göra motmakt mot orättvisor och diskriminering vill jag ta. Idrotten, såsom fotbollen, ska vara en demokratisk folkrörelse med en fostrande uppgift för våra barn och unga. Det ska därför inte finnas trakasserier eller övergrepp i någon form, utan alla ska kunna känna sig fria och trygga, säger hon till Sportbladet.
”Skulden är inte vår att bära”
I mitten av oktober berättade den amerikanska skådespelaren Alyssa Milano om övergrepp hon drabbats av. Hon uppmanade alla som nåddes av budskapet att göra samma sak under samlingsnamnet ”Me too”.
Snart redogjorde kvinnor över hela världen för erfarenheterna av mäns sexuella våld. Nilla Fischer, som bor och spelar i tyska Wolfsburg, blev berörd av protestvrålet.
– Att gå samman såhär är en del av Me toos styrka. Kvinnor stärker varandra genom att både stå upp för sig själva och varandra – och lyfta på locket till skam och skuld som inte är våran att bära. Jag hoppas därför att alla upprop leder till förändring, att män nu lyssnar och tar kollektivt ansvar framförallt inom idrottsrörelsen där machokultur och sexism är ett ständigt närvarande problem, säger hon.
”Vardag för oss kvinnor”
Hon fortsätter:
– Den manlige idrottaren hyllas som ett ideal, och så länge han presterar lämnas både kultur och utövare oberörda av lagkamrater, supportrar och av de idrottsförbund han representerar. Detta finner jag problematiskt och bör ifrågasättas.
Vad har du för egna upplevelser av sexuella trakasserier inom fotbollen?
– Jag har fått dödshot både hemskickat och via sociala medier. Jag har även varit utsatt för andra trakasserier och härskartekniker. Att bli utsatt för sådant är vardag för oss kvinnor som befinner oss på "männens arena", alltså idrottsrörelsen. Män vill skydda det som är deras. Damlag eller kvinnliga utövare prioriteras bort till exempel när det gäller planer, budget och omklädningsrum.
”Vi är värda oändligt mycket mer”
Någon har alltså skickat ett fysiskt brev hem till dig och skrivit att du ska dö?
– Jag har fått dödshot och hot om våldtäkt via sociala medier men JA, även skickat till mitt hem via brev. Jag gick till den klubb jag spelade för då och det sköttes bra därifrån och polisanmäldes.
För Nilla Fischer är #timeout inte början eller slutet på en kamp. Det är en manifestation av striden som kvinnor inom idrottsrörelsen alltid har tvingats utkämpa. Så här låter det när tusentals kvinnor samstämmigt höjer rösten.
– Det är nog nu. Vi vet att vi är värda det vi har och så oändligt mycket mer, säger hon.