Den galna planen som gav första VC–segern
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-11-29
Top-10 35 gånger utan en seger – då bröt hon alla mönster
När allt gick galet fick hon ta till en galnare plan.
Maria PH struntade i förberedelserna och tog karriärens största triumf.
– Jag är så, så glad. Jag är en person som alltid har koll på allt, men nu kände jag för att bryta mönstren, säger hon.
Vintern hade varit miserabel. 21:a i premiären och elva i Levi var sämre än väntat för Maria Pietilä Holmner. När hon i lördags krönte eländet med en 16:e-plats i Aspen var det dags att riva upp planerna och tänka om.
Dags att förverkliga en gammal plan hon burit på.
– Efter i går kände jag ”fasen, varför ska jag stå och vara nevös varje gång?”. Det är inget kul. Så i dag bestämde jag bara ”ut och åk, gör det bra”. Jag brydde mig inte så mycket, säger hon.
”Kan ju det här”
Maria PH brukar vara minutiös, men nu hivade hon bort analyserna. Ingen ordentlig träning, ingen banrapport och bara en hastig genomåkning på besiktningen.
– Jag kan ju det här. Jag har tänkt så många gånger på att strunta i rapporterna och nu var det läge att bryta mönstren.
Hur kändes det att vara så oförberedd?
– När jag tränade fritt fick jag en käpp i huvudet. Det var som att det inte var meningen att jag skulle åka, allt pekade på det, men jag gjorde det ändå.
Och det gick perfekt. Första åket var tätt, vilket passar hennes tekniska stil. Det andra, som borde varit svårare, gick lika galant.
Snabbast i båda åken
I mål var Therese Borssén sjua och Frida Hansdotter nia. Maria PH var snabbast av alla i båda åken.
Hur gick det till?
– Ja, vad håller jag på med? Jag tänker samma sak. Det blev bra. Så kan vi säga. Det känns så härligt nu.
Varför tog du karriärens första seger?
– Slalomen har alltid varit nummer två för mig. Jag har inte satt lika stor press på mig själv. Jag har bara åkt runt, det har flutit på bra, och det verkar helt rätt för mig just nu.
Hennes statistik är sannolikt unik. Maria PH hade inför tävlingen kommit topp-tio i världscupen 35 gånger, men bara varit på pallen ett enda tillfälle. Självklart har hon grubblat över det.
– Det har inte stört mig, men varit väldigt frustrerande. På något sätt har jag alltid tänkt att jag har det inuti mig, men måste få ut det bara, säger hon.