Prica håller ändå inte i PL... måste be min reptilhjärna att hålla käften ett tag
LONDON. Ett av vår tids stora fotbollsmysterier.
Exakt så tänkte jag när Rade Prica klev in på Stadium of Light för att debutera i världens bästa fotbollsliga.
Vad gjorde HAN där?
He he... så lite man begriper, så häpen man kan bli.
Han kom in efter 45 minuter med nummer 45 på ryggen och fan vet om han inte hade ett Höganäskrus med tändvätska i en svångrem om halsen, ett yrväder var han i alla fall, men för er som kan er Strindberg får man väl säga att var det nån i Hemsöborna han påminde om utseendemäsigt så var det Rundqvist, gammeldrängen.
Han ser inte ut som en skyttekung, Rade Prica.
Lite udda, så där... lite stel och avig och kantig till och med bortkommen. Inte de mjuka nedtagningarnas mästare. Inte Zlatan-dragningarnas uppfinnare. Inte Ronaldo-stegets överman.
Men karln kan lukta sig till en målchans som en gam känner stanken av en död apa på en mils avstånd. Han tar raka vägen dit, dyker ner och tar för sig. Som en svensk light-light-light-version av Ruud van Nistelrooy.
Ja ja, jag vet att Prica missade tidernas målchans i landslaget mot Costa Rica senast, men shit happens även för skyttekungar.
Det viktiga är ändå det målsnitt han visat upp under senare år, inte minst i danska ligan, och att han nu också gjort mål i Premier League.
Det tog honom 20 minuter.
Han var sen millimetrar från att göra sitt andra (bortdömt för hands) och sitt tredje (nick i bra läge).
Jösses, vilken succé han gjorde.
Ett långfinger upp i...
Sunderland skuttade uppåt till 14:e plats i tabellen efter 2–0 mot Birmingham och fansen sjöng Rade Pricas namn på läktarna...jag trodde inte mina öron.
Jag trodde inte heller mina ögon när managern Roy Keane – av alla tjurskalliga, stenhårda, vrånga halvpsykopater på denna jord – sprack upp i ett jättesmajl efter Pricas mål.
För alla oss som ansåg Keane vara en loser när han signade en sån som Rade Prica var det förstås ett långfinger rätt upp i Gazaremsan.
Jag blev paff, glad, nästan rörd när Rundqvisten från Sverige kastade upp tröjan till fansen efteråt, det kändes som om ingenting numera är omöjligt i fotbollens underbara värld.
Vad som sen händer efter det här törs jag inte spekulera i.
Rade Prica är i mitt undermedvetna fortfarande en spelare som inte håller för Premier League, men jag måste faktiskt be reptilhjärnan hålla käften ett tag. Rade Prica var ett fullständigt livsfarligt vapen för Sunderland i går och OM han kan fortsätta i samma stil blir han en svensk hjälte i den här ligan.
Eftersom jag kör en kampanj till fromma för Sebastian Larssons plats i startelvan i EM-slutspelet var det förstås ”fel” svensk som imponerade i går.
Till ”Bissens” försvar (utbytt efter Pricas mål, dock förbestämt) ska sägas att han inte hade en chans att imponera i ett skituselt Birmingham. Vad kunde han göra på kanten, mer än att springa, springa, springa?
Birmingham hade knappt ett vettigt anfall och gjorde sin sämsta match för säsongen.
I stället för att klaga på Larsson kan ni ju föreställa er en sån som Nicklas Alexandersson i samma roll. Han skulle inte ens få sitta på läktaren.
Ett annat av vår tids stora fotbollsmysterier är Kevin Keegans utnämning till manager i Newcastle.
Dumskallarnas vaktparad gick med höga knän och trumvirvlar genom Tyneside när Den Taktiskt Bortkomne anlände som frälsare. Nu skulle King Kev se till att det blev målproduktion och rolig fotboll.
Yeah, man.
Efter 0–0 mot Bolton, 0–3 och 0–3 mot Arsenal är det inte så mycket snack om målfester längre.
Däremot är det nog många som undrar varför Leeds-managern Dennis Wise plötsligt köpes till klubben – och vad hans egentliga roll (executive director, uhum) kommer att bli framöver.
Arsenal...vad ska man säga? Många experter i England trodde att Gunners skulle falla ihop som ett korthus efter 1-5 mot Tottenham och det interna tjafset mellan anfallarna Adebayor och Bendtner.
I stället: 3–0 igen mot Newcastle, Adebayor, Flamini (drömstrut!) och Fabregas.
Må Svennis och hans Manchester City darra inför mötet med Arsene Wengers gäng på lördag.
För övrigt anser jag fortfarande att Sebastian Larsson, Birmingham, måste spela i den svenska startelvan i EM i sommar.