Baryards betraktelser

helskärm

Jag är inte besviken. Det var många tankar i mitt huvud när jag sakta red ut ur Scandinavium, men absolut ingen besvikelse. Hur skulle jag kunna vara besviken på en häst som har betytt så otroligt mycket för mig, som jag upplevt så många fantastiska ögonblick med. Flippan har i många år varit en av världens absolut bästa hästar, 2003 var vi till och med rankade som världens bästa ekipage. Nu är hon 17, hon har rätt att få säga ifrån och hon gjorde det nu.

Det blev en olycklig kombination när vi rev ett hinder och kom lite ur balans samtidigt som det väntade ett vattenhinder vilket inte är Flippans favorithinder. Jag ville absolut inte pressa henne, det var bara att rida ut och säga hej då till världscupfinalen i Scandinavium.

Fram till detta ögonblick kändes hon jättefin. Jag är mycket glad att hon hann visa även i sin sista världscupfinal att hon kunde gå en felfri runda, som i torsdags. Hon är en helt fantastisk häst.

Vem som är min förstahäst här i Göteborg nästa år, ja det återstår att se. Det finns i alla fall väldigt fina kandidater i hästar som H&M Espri, H&M Actrice och Tornesch, som jag ju har med mig här i Göteborg. Jag inser när jag skriver detta hur konstigt det kommer att bli att åka till Scandinavium utan Flippan...

Malin Baryard