”Här friade David”
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-07-21
Annika Sörenstam i stor intervju om upp- märksamheten, kraven att sälja damgolfen och romantiken på banan
EVIAN
Få idrottskvinnor får så stor uppmärksamhet världen över.
Ändå känner Annika Sörenstam en press att sälja damgolfen bättre.
– Många i USA väntar sig det och jag försöker verkligen. Men jag kan ju bara vara mig själv, säger hon.
Den snöpliga andraplatsen i US Open för två veckor sedan är historia. Efter två veckors vila hemma i Lake Tahoe, med många timmar tillsammans med maken David i parets båt, har världsettan landat i Europa.
I trädgårdsvackra Evian, vid Genèvesjön, spelar hon den här veckan Evian Masters tillsammans med övriga världseliten.
– Årets femte Major, säger hon och ställer upp på en pratstund före lunch och en träningsrunda på den vackra alpbanan.
Svalt tv-intresse
Förstapriset i Evian Masters är närmare tre miljoner kronor, säsongens näst bästa check efter just US Open. Men trots att det är en stor turnering är intresset svalt, framför allt från tv.
– Det är dåligt, Evian är ju en riktigt stor turnering, säger Annika.
– Jag tycker i allmänhet att damgolf fortfarande får för dålig uppmärksamhet, trots att kvalitén blir bättre och bättre. Vi borde kunna synas mer i framför allt tv.
– Och vi borde kunna ha en stor turnering som Evian i Sverige, intresset och det stöd vi spelare får hemma är ju enormt.
När vi talades vid för två år sedan hade du fått kritik av tourledningen för att du syntes för dåligt som världsetta. Är det likadana krav i dag, trots Colonial och 59-rundan och allt annat du gjort sedan dess?
– Ja, det tycker jag. Jag försöker verkligen, men jag kan ju inte göra allt. Du som känner mig sen några år vet hur jag är, what you see is what you get.
Är den här pressen något som du tycker har varit riktigt jobbigt, om du ser tillbaka på åren som etta?
– Ja, folk säger till mig att jag är damgolfens huvudperson. Men jag är ju svensk och inte amerikansk, jag kan bara vara mig själv.
– Fast jag har i alla fall visat att jag kan spela golf.
Vad tycker du om presskonferenser vid precis varenda tävling och att vi journalister jagar dig med frågor över halva jordklotet?
– Vad jag tycker om att DU jagar mig, ha ha? Nej, det är faktiskt okej, men det tar ju alltid sån tid att svara på en massa frågor.
Vad har du förresten gjort med alla brev och tidningsklipp från tiden runt Colonial?
– Just nu ligger dom i en hög på golvet hemma. Jag har fått jättemycket brev från folk som säger att jag inspirerat deras syster eller mamma och så. Nu sparar jag allt i pärmar.
Evian Masters i Frankrike den här veckan har en speciell plats i ditt hjärta?
– Ja, det är så vackert och romantiskt här.
Friade på hotellet
– Det var här David friade till mig. Han gjorde det på hotellet och det var 1997. Nej, förresten, det var då vi gifte oss. Det 1995 som vi förlovade oss här. Det var fint.
Men du har inte gubben med dig den här veckan?
– Nej, det har blivit lite tokigt. David måste vara hemma och plugga, han ska bli mäklare. Men jag får väl ringa hem och berätta hur det är och prata minnen och så.
Först golf – sen familj
– Jag får acceptera att han har sitt, han har alltid ställt upp på mig. Det hade varit roligare om han varit här men jag har varit med så länge att jag nog ska klara mig ändå, ha ha.
När vi ändå pratar David.
Din tränare Henri Reis har
blivit pappa och du umgås mycket med din cadddie Terry McNamaras barn. Vad har du för känslor inför en framtid där du efter golfen bildar egen familj?
– När jag träffar dom så tycker jag ju att det är jättemysigt. Men jag få ta en sak i taget, än så länge är det golf som gäller.
Här i Evian har du träffat Henri och tränat med honom för första gången på riktigt länge?
– Ja, normalt träffas vi var sjätte eller åttonde vecka, men nu har det varit längre än så. Men jag behövde träna på lite grunddetaljer så vi har stått på rangen en del och finslipat närspel, puttar, chippar ... i går var det flera timmar bara med baksvingen.
– Jag känner ju ofta när det är något som inte stämmer, även om jag inte kan fixa det. Så jag ringer ofta Henri när vi inte kan träffas.
Hur var dom där dagarna hemma och i båten på Lake Tahoe, direkt efter din andraplats i US Open?
– Det var några tuffa dagar. Men jag vet att jag hade gett allt, jag gjorde mycket rätt men men Meg (Mallon) var ostoppbar. Så ibland är det jobbigt, det känns som att vad jag än gör så räcker det inte till, men så är det ju.
Välbehövlig semester
– Jag är verkligen glad att jag inte tvingades spela en turnering dom där dagarna, det vet jag inte om jag hade klarat av. Nu kunde jag slappna av och ladda om batterierna i stället.
Närmast väntar British Open och sen HP Open hemma i Sverige. Känslan, inför dom närmaste veckorna?
– Det ska bli kul att komma till British som regerande och sen att få komma hem och bo hos mamma och pappa och spela en bana (Ullna) som inte ligger så långt från där jag växte upp. Det ska bli jättekul den närmaste tiden.
Säger världsettan, Annika Sörenstam.