Dahlbys tunga OS-miss i morse

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-12

Här försvinner guldhoppet – redan i kvalet

Håkan Dahlby.

PEKING. Håkan Dahlby var ett av Sveriges största guldhopp.

Tidigt i morse åkte 43-åringen ut redan i kvalet.

– Det här var långt under min kapacitet, jag är ledsen och bitter på mig själv, säger Dahlby till sportbladet.se.

Efter femteplatsen i Aten reste Dahlby till Peking som ett stort svenskt medaljhopp, men dubbeltrapp-tävlingen tidigt i morse svensk tid utvecklades till en riktig mardröm.

Inför den sista grundomgången hade Dahlby 90 träff av 100 och låg på en delad niondeplats.

”Hade hoppats på 140”

Den sista grundserieomgången – där bara sex tog sig vidare till final – blev högdramatisk, med ett tungt svenskt slut. 45 träff av 50 på nytt innebar 15 missade duvor totalt och en missad OS-final.

– Jag hade hoppats på 140 och uppåt. 135 har jag inte skjutit sedan 1982, typ, säger Dahlby.

”Dags för arkebusering?”

– Jag kände mig lugn både i första och andra omgången, sedan blev man förstås lite spänd för att man vill leverera. Har man en dålig start så återspeglar det sig ofta hela dagen.

Efter fiaskot är det en uppgiven Dahlby som möter svensk media.

– Är det dags för arkebusering nu? undrar svensken skämtsamt, väl medveten om att förhoppningarna på honom varit skyhöga och att fallet därför blir tyngre.

– Det var jättetrevligt att jag målats upp som ett stort svenshopp, men det har nog mest berott på att friidrottarna inte varit i form. Annars tror jag att ni hade skitit i mig.

Vad känner du just nu?

– I Aten var jag ledsen över att det inte blev medalj, nu känner jag mig mer bitter på mig själv att jag inte levererade. Jag känner tomhet och är naturligtvis jätteledsen.

Hur var dina förberedelser?

– Jag sov jättebra i natt, var väl förberedd och var här för att göra ett jobb men det blev inget bra jobb i dag. Det var helt enkelt mitt eget skytte som inte fungerade.

– 135 av 150 är långt under min kapacitet, men tittar man på de andra så var det väl bara en eller två som överpresterade. Resten stannade långt under, däribland jag.

Orkar du satsa vidare mot nästa OS?

– Jag pratade med Glenn Östh på SOK. Han sa ”vi tror på dig i morgon också”. Men min OS-cykel startar den 1 januari nästa år. Närmast väntar världscupen i Minsk i september.

Följ ämnen i artikeln