Millimeter från ett praktfiasko

BARSEBÄCK. Två dagar spelade och dags för halvtidsrapport.

Solen skiner, himlen är blå och Stenson och Hanson balanserade på en egg men klarade sig till slut med två slags marginal.

Vi ska vara glada för det.

Utan dem hade SAS Masters stjärnparad varit lika avslagen som en öppnad öl en vecka efter festen.

Det var rätt mycket folk på Barsebäck i går.

Det var dessutom sol, svalkande vind, glada leenden, high fives i luften, dans på Dubliners och stämning på topp.

Och det är ju så här.

Det finns en gemytlighet som går att ta på och om golfens svenska sommaridyller har några namn så heter en av dem garanterat Barsebäck, men dessvärre är det inte tjusiga vykortsvyer och havsluft som lockar golfens stora stjärnor.

Det är andra förutsättningar som vi just nu inte kan erbjuda.

Publiken älskar banan

Flera utländska toppspelare drog sig ur i sista sekund, bland annat Søren och Anders Hansen och British Open-trean Chris Wood, och jag ser nu bara fyra topp-100-spelare i fältet. Då är tre svenskar (Stenson, Hanson och Johan Edfors) och en dansk (Søren Kjeldsen).

SAS Masters är en blågul stolthet som alla svenskar vill vinna, men inget de stora proffsen går ner i spagat för.

Orsaken? Tre klassiska P:n:

Pengar. Prestige. Politik.

I dag betalas inte ut startpengar, och bra spelare vill ha både det och möjligheten att vinna en rejäl prischeck samtidigt som de kan vinna kärlek och förtjäna respekt. Och politik är alltid med på ett hörn, det är det alltid, men just nu kan vi inte ge dem det paketet.

För oss svenskar är det annorlunda.

Det är den sista tävlingen på en klassisk arena på åtta år – och kanske någonsin – och både spelarna och publiken älskar den här banan som just nu är i fantastiskt skick, de älskar sorlet på Lilla Torg på kvällarna, de gillar den svenska sommaren som just nu både ler och hånar oss samtidigt.

Måste pumpa in pengar

Men lika mycket som vissa vill behålla charmen, lika mycket skulle vi falla eller senare stå inför ett moment 22.

Om inte sponsorerna intresserar sig och prispengarna och tävlingens status ökar kommer till slut varken spelare eller publik, och då stryps alla ekonomiska förutsättningar att skapa en tävling av internationell kaliber och Masters skulle till slut kvävas av sin egen gemytlighet. Och det är det absolut sista vi vill.

Därför är det bra att turneringen får en fast bas på Bro Hof och förhoppningsvis ekonomiska muskler att mäta sig med de stora i Europa.

Därför var det också så viktigt att Stenson och Hanson fick vara kvar i den här tävlingen, trots att de inte jagar segern.

De är nämligen de två stora stjärnorna och de två största publikmagneterna.

Och vi vill inte ha varm, avslagen bira.

Vi vill ha kall och nytappad.