Leifby: Folket rasar – men det går över

Marcus Leifby

För första gången någonsin har SVT tappat den exklusiva rätten att sända OS.

Tråkigt, förstås, men innan ni bryter ihop, kastar ut teven och river ner planscherna på Jacob Hård, Christer Ulfbåge och Stig Strand så vill jag att ni lyssnar på det som jag har att säga; Det här kan bli bra ändå.

Det är ett fascinerande fenomen det här med SVT. Så fort någon kommer och tar någonting i från vår public service så jävlar i havet alltså.

Det finns ingenting som upprör den idrottsintresserade delen av svenska folket så mycket som när SVT tappar en sändningsrättighet till en reklamburen kanal.

Det tar hus i helvete.

Nu står det klart att MTG-skurken köper rättigheterna för OS 2014 och 2016. Det vet vi säkert.

Men vi vet inte vad de kommer att göra med den.

Jag blir inte alls förvånad om de plockar russinen ur kakan och sänder hockey-, basket- och fotbollsturneringarna (för att ta tre tydliga exempel) i egen regi. Sporter de inte riktigt behärskar själva, som skidor, skidskytte och friidrott, kan de sälja vidare.

Jag tror att mycket av upprördheten som bubblar upp nu bottnar i vår nostalgiska läggning. Vi kanske inte får höra rösterna som vi alltid har lyssnat till under en femmil. Det kanske inte blir lika mycket häng i den ombonade och mysiga studion som vi är vana vid. Men tro mig, vi kommer att få se precis lika mycket OS ändå.

Om inte mer.

Hade inte varit försvarsbart för SVT

Det finns det ett krav från IOK att de stora OS-ögonblicken, de som trollbinder en hel nation, ska nå ut till i stort sett varenda kotte i vårt land, utan att det ska kosta en massa pengar. Vi kommer att behöva byta kanal, vänja oss vid ett nytt tryne, en ny röst och en hel del reklam.

Men vi kan det där nu.

Vilken Premier League-nörd där ute saknar Tipsextra med Ingvar Oldsberg och Stefan Thylin?

Hur många av er som följer allsvenskan i fotboll svär över att det är Lasse Granqvist som kommenterar IFK Norrköping-Malmö FF och inte Bosse Hansson? Det där går över.

OS-rättigherna sägs ha kostat en kvarts miljard. Ur ett rent public service-perspektiv så är det inte försvarbart att betala så mycket pengar för någonting som, om inte SVT köper det, ändå kommer att sändas av någon annan.

För 250 miljoner kan SVT bevaka OS på ett bredare sätt.

De kan skicka egna reportrar, göra längre reportage, ta oss närmare de aktiva, granska de som granskas bör och sy ihop det bästa OS-magasinet någonsin. Dessutom finns det pengar över till annat.

SVT kan vässa Vinterstudion, göra eller köpa in nya dokumentärer, göda en korrespondent i USA, bredda sin nyhetsbevakning och betala en klippning åt Pär Holmgren.

Det låter väl inte så dumt?