Anrell: Jagr är enorm och Fasth liten som en teskedsgumma
BRATISLAVA. Hockeyns bilder är dess målbilder. Därför tänker vi oss den här bilden:
I målet står Viktor Fasth och han är enorm och han skymmer hela ytan. Knappt synlig finns Jaromir Jagr och han är liten som en teskedsgumma och hur han än letar hittar han ingen yta att sätta pucken i.
En bra målbild?
Absolut. Problemet är väl bara att den mest sannolika bilden för en hel hockeyvärld är den motsatta: Jagr är enorm och den där Fasth är liten som en teskedsgumma i den stora, stora hockeyvärlden.
Välkomna till kvällens rysare med namnet ”Fredagen den 13:e” – del 68...
Träningen i går. Fotografer från alla världens hockeyländer väller plötsligt in.
–Excuse me, who is Fasth, säger en av dem med långt engelskt ”a”. Fast – som i snabb.
Jag pekar ut honom.
Jag tror att han ser alla kameror på läktarna när han tränar. Han ger ett oerhört avspänt intryck. Men jag
undrar verkligen om han är så oberörd som han vill ge intryck av.
Till och med efteråt svarar han artigt och professionellt på alla tv-bolags frågor och han har snabbt lärt in sig en professionellt lågmäld engelska som låter som om han gjort det här i åratal.
Det har han inte.
Killen från Vänersborg är nästan lika färsk som en dag-slända i puberteten.
Men han är svenskt välutbildad och hans ledord är sådana som ”tålamod” och ”gäller att värdera situationerna”.
Just sådant som han är så obegripligt bra på.
Han poängterar att han inte kommer att ändra sin spelstil enbart för att det finns kända spelare i det andra laget.
Jag är djupt imponerad av hans spel på isen – och ännu mer av hans beteende utanför. Jag undrar om jag någon enda gång sett en svensk debutant vara så enkelt obesvärat världsvan.
Världens största röv – därför är Jagr bäst
En timme senare kommer den där andra figuren in på isen.
Jaromir Jagr tränar och skämtar och har roligt. Han är en av pojkarna – trots att han är en legendar av enorma mått som tjänat någon miljard på sin hockey och gjort så många poäng att de inte går att räkna, enligt hockeynörden Magnus Arvedson som mött Jagr ett antal gånger i NHL. Han förlorade räkningen vid 1 600 poäng...
Varför är han så stor, försöker jag fråga, men hinner inte avsluta frågan innan Calle Johansson kommer in och slår fast på sin jordnära göteborgska:
– Han har världens största röv.
Glenn Hysén skulle inte kunnat uttryckt det bättre eller mer nyanserat.
Calle Johansson vet, för han har tillbringat en hel del tid med att försöka omfamna eller åtminstone komma runt den där Pittsburghröven under sin karriär.
Ingen kan täcka puck som Jagr. Hans händer kan bli fem meter långa i sina svepande rörelser med klubba och puck och hans röv kan bli stor som halva Närke när den putar åt andra sidan – den sidan där en back som Daniel Fernholm eller en backcheckande forward som Niklas Persson ska försöka nå honom.
Sådan har hans kroppskonstitutioner varit sen 1990 när han gjorde debut i NHL och sådana är de återigen på en lika hög klass nu när han spelar upp ett sista mästerskap i den stad där giganter och stora lokala förebilder i hans sport som Nedomansky och Golonka spelade på hemma-plan.
Glöm inte bort Tjeckiens andra stjärnor
Jagr och Fasth är de två motpolerna.
Jagr kom inte ens ut till världspressen efter träningen.
Han sket högaktningsfullt i det.
Fasth trollband väl inte världspressen, kanske, men han gjorde ett fantastiskt världsvant intryck.
1–0 till Fasth.
Jag tittar på Fasth och den jag tycker att hans spelstil påminner mest om här i VM är ryssen Barulin. Samma sätt att röra sig följsamt, samma förmåga att heltäcka längs isen.
Barulin är stjärna i KHL. Det kan Viktor Fasth också bli.
Sverige tänker spela hårt mot Jagr och de andra stjärnor som trots allt finns i laget.
Man glömmer lätt dem. Ta Plekanec till exempel – en av Montreals bärande spelare med 57 poäng i år. Han måste också oskadliggöras.
Hårt spel – kanske stenhårt. Jag gissar att Staffan Kronwall får en viktig roll i det. Han har inte så stor röv, men väl ett stort hjärta. Det är inte så illa det heller.
Ryssland–Kanada var en fantastisk match.
På något sätt är det sådana matcher som ursäktar hela den här årliga cirkusen av överproduktionen av hockey som ett VM är.
Norge bättre än Finland – borträknat PP
Annars ser man nya exempel på att det är en ny hockeyvärld. Norge skakade om Finland och bortsett från den lilla nätta detaljen powerplay var de nog faktiskt bättre än finländarna.
Färjestad-Bastiansen är en av VM:s bästa spelare.
Vem hade trott det före VM?
Eller att Fasth skulle vara turneringens bästa målvakt. Herregud, han kommer ju trots allt från Vänersborg...
Till sist: det finns tolv filmer i serien ”Fredagen den 13:e”.
I kväll kommer den 68:e...