Flinck: Största chansen på 24 år att bli odödliga

Johan Flinck

PARIS. De ska sabba drömfinalen.

Men inte sabba den största chansen på 24 år att bli odödliga.

”The Last Dance.”

Uttrycket är smått utslitet sedan dokumentären om Michael Jordan släpptes 2020.

Men det går inte komma runt det, för att låna ett annat uttryck från samma år.

OS i Paris blir slutet för en generation född på 1980-talet som dominerat herrhandbollen på 2000-talet, eller i varje fall de senaste 15 åren: Nikola Karabatic och Mikkel Hansen gör sina sista handbollsmatcher i OS. Niklas Landin gör sina sista landskamp och Domagoj Duvnjak definitivt sitt sista OS och lär avsluta landslagskarriären med hemma-VM om ett halvår.

Där har ni topp-fyra på den lista jag satte ihop inför VM i fjol över de främsta spelarna under de senaste tio åren.

Men det finns fler:

Andreas Palicka säger själv att det här definitivt är hans sista OS och eventuellt också hans sista mästerskap. Joan Canellas skulle ha avslutat karriären med OS men blev skadad under förlägret och finns inte med här.

I samma 80-talsgeneration har vi också Uwe Gensheimer och Andy Schmid som lade klisterburken på hyllan i våras utan att få runda av karriären med ett OS.

helskärm

Starkaste OS-turneringen på länge

Handbollsvärlden drömmer förstås om en OS-final mellan Frankrike och Danmark, en sista fajt mellan Karabatic och Hansen – 2000-talets två största (om Ivano Balic ursäktar) – om vem som ska få det perfekta slutet på en magnifik karriär.

Men det drömmer förstås inte Sverige om, utan hoppas på det så hett efterlängtade OS-guldet efter fyra förlorade finaler genom åren.

Ett svenskt handbollslandslag har inte gått in med lika stora chanser att vinna OS på 24 år, sedan Bengan Boys i Sydney-OS då det blev silver för tredje gången i rad.

Det är Sverige som är det stora hotet mot handbollsvärldens drömfinal. Gottfridsson & Co är festsabotörerna nummer ett på förhand – utan att behöva använda några ”enheter” den här gången.

Men då ska man ta sig till hela vägen till final i det som Andreas Palicka på beskriver som ”den starkaste OS-turneringen på många år”.

Det har han helt rätt i.

Värdnationen i OS har alltid en gratisplats i turneringen och sedan Barcelona 1992 har spelen arrangerats i länder som är mer eller mindre blåbärsnationer i handboll: USA, Australien, Grekland, Kina, Storbritannien och Japan. Undantaget är Brasilien 2016, som ändå inte går att jämföra med supermakten Frankrike nu.

Bara det faktumet gör turneringen tuffare.

I regel har herrturneringen mönstrat fyra utomeuropeiska nationer bland de tolv i startfältet, ibland till och med fem. Nu är det bara tre och ett av dem är Egypten som var fyra i förra OS och som förmodligen är det starkaste landslaget utanför Europa som vi sett på över 20 år, möjligen med undantag för Qatars köpelag i mitten av 10-talet.

Övriga två icke-europeiska lag i herrturneringen är Japan och Argentina. Japan bör inte ha en chans i någon match, men det trodde vi inte Sydkoreas damer heller skulle ha fram till de slog Tyskland i premiären i torsdags. Argentina har en tendens att skrälla i en match per mästerskap.

När det gäller resterande lag kan alla slå alla även om Slovenien förstås måste ha en riktigt bra dag för att ta två poäng av till exempel Sverige.

Sverige bör vinna grupp A, och det ska man nog se till att göra också för att inte riskera att möta Danmark eller Frankrike i kvartsfinalen. Då lär Norge eller Ungern vänta i kvartsfinalen och det är en väg fram till spelet om medaljerna som man tar alla dagar i veckan.

helskärm

Allt annat än en semifinal är ett misslyckande

När Glenn Solberg tillträdde sin post 2020 var det stora uttalade målet OS 2024. Norrmannen har sedan dess förlängt sitt kontrakt till 2026 men det råder ingen tvekan om att han har byggt sitt lag för detta OS, som blir Palickas sista och frågan är om andra nyckelspelare som Max Darj, Jim Gottfridsson och Albin Lagergren är med till Los Angeles om fyra år.

Solberg står med ett färdigt landslag; ett rutinerat gäng där allt fler spelare tagit plats i Champions League-klubbar de senaste åren. Stommen har varit densamma i fyra år. Solberg hade bara tre spelare med OS-erfarenhet i Tokyo, nu är de 14. Förbundskaptenerna själv har också ett OS med dess speciella förberedelser och omständigheter med sig i bagaget.

Jag vill påstå att allt annat än en semifinal för Sverige i detta OS är ett misslyckande – så länge man inte stöter på Frankrike eller Danmark i kvartsfinalen, men så tokigt ska inte tabellerna i gruppspelet sluta.

Skulle man sedan gå hela vägen blir man odödliga i svensk handboll som det första laget att vinna ett OS-guld.

Det är faktiskt bara sex länder som har vunnit OS genom tiderna på herrsidan: Frankrike, Danmark, Ryssland/Sovjetunionen, Kroatien, Jugoslavien och Tyskland/Östtyskland.

Förbundskaptenerna brukar jämföra truppbygget till OS med att lägga ett pussel då man bara får ta med 14 man. Det gäller inte Solberg: tolv utespelare – tolv tvåvägsspelare. Det är det inte många lag som kan mönstra.

helskärm

Flinck tippar herrarnas OS-turnering

Grupp A

1. Sverige

2. Spanien

3. Kroatien

4. Tyskland

– – - – - - – - - - – - - - - - ­

5. Slovenien

6. Japan

Grupp B:

1. Frankrike

2. Danmark

3. Egypten

4. Ungern

– – - – - - – - - - – - - - - - ­

5. Norge

6. Argentina

Kvartsfinaler

Sverige-Ungern

Kroatien-Danmark

Egypten-Spanien

Frankrike-Tyskland

Semifinaler

Sverige-Danmark

Frankrike-Spanien

Bronsmatch

Sverige-Spanien

Final

Danmark-Frankrike

Prispallen

1. Frankrike

2. Danmark

3. Sverige

OS 2024 i Paris: Allt om sommar-OS – datum och program