Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Helge

"Majstorovic är som en pappa för mig"

Uppdaterad 2012-02-26 | Publicerad 2012-02-23

Mohamed Bangura på besök i Sverige – berättar om den tuffa tiden i Celtic

Mohamed Bangura träffar kompisarna Kwame Karikari (t.v) och Lalawele Atakora på AIK:s träningsanläggning Karlberg.

Prislappen var hög, förväntningarna uppskruvade, men Mohamed Banguras debutsäsong i Celtic har inte blivit alls vad han hoppats på.

Nu rehabar han för att komma tillbaka och visa skottarna vad han egentligen går för.

– Jag kan känna pressen från fansen, säger den förre AIK-aren när Sportbladet träffar honom i Solna.

När Mohamed Bangura lämnade AIK för Celtic i somras drogs det genast paralleller till Henrik Larsson. Inte bara för att båda spelarna haft rastaflätor och slagit igenom i Sverige, utan även för att anfallarnas spelstil på planen påminner om varandras.

Förväntningarna på 20-miljonersköpet var med andra ord stora, men debutsäsongen har blivit ett misslyckande. Mohamed Bangura fick nöja sig med att spela sporadiskt till en början och efter hand tog hans bekymmer med knät allt större plats.

Hoppas på återkomst snart

Till sist stod det klart att han var tvungen att operera sig, vilket såg ut att betyda att resten av säsongen var körd. Men när Sportbladet träffar 22-åringen på AIK:s träningsanläggning Karlberg – Mohamed är här för att hälsa på sina gamla kompisar – säger han att han hoppas på att spela redan i år.

– Det har gått bra med återhämtningen. Har jag tur kanske jag kan spela om två eller tre matcher.

Hur har du motiverat dig?

– Jag motiverar mig själv, det kommer naturligt, för jag vet vad som krävs. Jag går till gymmet varje dag och gör alla övningar så bra så möjligt. Det är klart att det är tråkigt när man ser alla de andra spela och jag måste gå till gymmet tidigt på morgonen och gå därifrån sent på kvällen. Men jag älskar att spela fotboll – det är bara det som jag tänker på.

Du kom till klubben med stora förväntningar på dig. Känner du någon press?

– Ibland kan jag känna pressen från fansen. Jag vet vilka förväntningarna är på mig. Det är därför jag vill visa upp mig, visa vad jag kan.

Vad har du för kontakt med svenskarna (Daniel Majstorovic och Mikael Lustig) i Celtic?

– Bra. Ibland pratar de svenska med varandra och då förstår jag vad de säger, det är lite kul. Mikael hade problem med ett lår innan och då var vi massor av tid i gymmet tillsammans. Och Daniel, han är som en pappa. Han är alltid så trevlig, lugn och trygg, säger "det kommer bli bra, gör så här, ha tålamod". Man kan inte bli förbannad på honom, han är alltid så schyst.

Att bli utlånad till AIK i sommar –  är det ett alternativ för att komma i form igen?

– Det är bara rykten, jag har inte ens tänkt på det. Jag vet att fansen vill att jag ska komma tillbaka, det är bara normalt. Du vet, man har sina spelare som man känner till och tycker om, och nu har jag inte fått så mycket speltid. Men jag tänker bara på att spela i Celtic.

Här avbryts plötsligt intervjun, Mohamed flyger upp för att säga hej till Ivan Turina, AIK:s målvakt. Att han saknat sina gamla lagkamrater går inte att ta miste på. Under tiden vi ses hinner Mohamed hälsa på – och skoja med – i stort sett alla spelare och ledare i AIK-truppen.

– Jag är lycklig att vara tillbaka och träffa alla. Man känner att alla gillar mig, alla är alltid schysta. Det känns i hjärtat, jag har saknar dem.

Måste logga ur från Facebook

Men radarpartnern Teteh Bangura, nu i turkiska Bursaspor, längtar han däremot inte till.

– Teteh? "Stupid"? Nej, "Stupid" saknar jag inte alls, säger Mohamed och skrattar högt.

– Vi pratar varje dag, på Skype, i telefon, på Facebook. Vi träffas alltid känns det som, fastän vi lever i olika länder.

Men på Facebook kan Mohamed inte vara särskilt länge.

– Jag loggar in men sen måste jag logga ut igen. Alla AIK-fans skriver till mig hela tiden. De skriver "kom tillbaka!" och sånt, det blir så mycket. Det är roligt men helt galet.

Återseendet med sina gamla klubbkompisar är alltså kärt, men särskilt utdraget blir det inte. Redan på torsdagen sätter sig Mohamed på ett plan till Glasgow och vardagen där.

Tillbaka till gymmet, med andra ord.

– Jag måste vara stark varje dag, jag får inte ha för bråttom. Jag har fortfarande mycket tid på mig.