Isaksson ville bort och hem

Fotboll. Oroligheterna i Turkiet fick honom att vilja åka hem.

Hem till Djurgården.

– Jag verkligen älskar att komma tillbaka hit och få spela igen, säger Andreas Isaksson.

Mer än tolv år efter att han lämnade Djurgården för Rennes är den förre landslagsmålvakten på träningsanläggningen vid Kaknäs igen.

Och där pustade han under sitt första träningspass - efter att inte ha rört en fotboll på sex veckor.

– Första gången jag har en riktigt lång semester, men nu kommer jag tillbaka riktigt motiverad. Jag är inte hundraprocentig, så jag behöver någon vecka att komma i gång. Men jag brukar komma rätt fort i form.

Isaksson, som kommer att sitta på bänken i Djurgårdens allsvenska match mot Elfsborg på söndag, välkomnades tillbaka av ett 100-tal fans - som applåderade ett par av hans räddningar.

– Härligt att det var lite folk. Jag hade en väldigt fin period här sist och det var här min karriär tog riktig fart.

Under de åren, 2001-2004, blev det två SM-guld. Efter utlandsäventyr i Rennes, Manchester City, PSV Eindhoven och Kasimpasa ska han avsluta karriären på svensk mark.

– Ett tag tänkte jag: "nej, jag ska inte spela allsvenskan igen". Men nu när jag blivit äldre så har jag tyckt att det skulle vara skönt att komma hem och spela.

"Inte bästa stället"

Att lämna turkiska ligan - trots ett år kvar på kontraktet med Kasimpasa - var samtidigt av högsta prioritet med tanke på situationen i landet.

– Jag ville bort därifrån. Dels tröttnade jag lite på fotbollen och allt runt omkring. Och sen läget som det är i Turkiet nu. Det har hänt mycket och det har varit lite oroligt sista tiden. Det var inte bästa stället att ta med familjen till.

– Förra hösten började det med mycket terroristdåd och attentat. Klart man kollade en extra gång när man gick in på offentliga ställen. Man var kanske inte rädd, men man kände sig inte speciellt trygg heller.

Redan i våras började han längta till Sverige.

– Kände att jag inte trivdes riktigt längre. Jag ville inte ut och spela i Europa igen. Det sociala har jag saknat också. Skönt att komma hem och ha den tryggheten igen.

Men det är en stor skillnad på Djurgården då (SM-guld) och nu (bottenstrid).

– Fast när jag kom hit förra gången var det inte så mycket jätteframgång heller. Vi hade precis gått upp från superettan. Det är en stor klubb som kanske har sovit de sista åren, men det finns potential.

"Otroligt hedrande"

På den tiden guldfirade skåningen bland annat med sin gamle landslagspolare Kim Källström, som spelar i Grasshoppers.

– Han blev nog lite sugen när jag snackade med honom. Hade varit fantastiskt roligt (att spela ihop igen), men har svårt att se det hända. Han har ju kontrakt i två år.

Väl på plan i comebacken kommer 33-årige Isaksson att stå i nummer 1 - som supporterföreningen Järnkaminerna gav honom.

Ingen i klubben har burit numret sedan supportrarna tilldelades det hösten 2002.

– Otroligt hedrande. Jag är väldigt stolt.

TT