Militär mot kriminella gäng ifrågasätts

Politik. Tanken på att sätta in svensk militär mot kriminella gäng är kontraproduktiv, anser Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

– Utifrån mina kunskaper om den här problematiken kan jag inte föreställa mig hur man skulle kunna använda militären, säger han till TT.

Under dagens partiledardebatt förklarade SD-ledaren Jimmie Åkesson krig mot den organiserade brottsligheten och föreslog att militären skulle användas. Statsminister Stefan Löfven (S) uteslöt inte det, men påpekade att det inte är lösningen som står överst på listan.

Behövs förtroende

Enligt Sarnecki är det bra att politikerna tar gängproblemen på allvar, men uttalanden av den här typen spelar i händerna på krafter med en samhällsagenda som flertalet inte delar, anser han.

– Militärer är i bästa fall utbildade för att föra krig mot en främmande makt. Det här handlar om människor i det egna landet. Att sätta in militär mot dem skulle innebära en form av inbördeskrig som Sverige aldrig varit i närheten av.

Hans förslag bygger på mer förtroendeskapande åtgärder.

– Ett av de största problemen med gängproblemen är att befolkningen i de här områdena inte vill samarbeta med myndigheterna. De vill inte vittna, de vill inte rapportera brott och de går förbi när brott begås. Vad man måste göra är att bygga relationer som ökar förtroendet hos den stora gruppen som inte är förövare utan offer för brott.

Saknas inte eldkraft

Forskaren Manne Gerell vid Malmö universitet, som studerar gängvåld är också tveksam.

– Det kanske kan vara bra men jag har svårt att se hur. Det som behövs är polisiär kunskap, folk som kan utreda och förebygga, det som saknas är inte eldkraft, säger han till TT.

I flera länder, till exempel Brasilien, används militära styrkor i kampen mot gängvåldet, men den jämförelsen haltar enligt Manne Gerell.

– Där är situationen en helt annan och det kan vara motiverat på ett annat sätt.

TT