Starka åsikter om ekomat

Forskning. På Sveriges lantbruksuniversitet går meningarna starkt isär om för- och nackdelarna med ekomat.

Ett utspel om den ekologiska odlingens nackdelar har väckt starka känslor.

I en TT-artikel i helgen refererades det till en dansk rapport från Icrofs. Enligt rapporten går det inte att visa att ekomat är nyttigare än annan mat, men enligt rapportförfattarna finns ändå saker som talar till ekomatens fördel. Främst vad gäller djurhållning, biologisk mångfald och bekämpningsmedel, pesticider, i naturen.

Men rapporten nämner även problem, som läckage av kväve till naturen.

Bättre mångfald

Lars Bergström, professor vid SLU, uppgav att ekomat innebär en större miljöpåverkan jämfört med vanlig odling. Maria Wivstrand, föreståndare för Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid samma lärosäte, har en annan bild. På frågan om ekomat är bättre för miljön än annan mat svarar hon:

– Vad gäller klimatpåverkan är det nog jämnt skägg med konventionellt odlad mat. Däremot finns positiva effekter för den biologiska mångfalden och pesticider och för minskad spridning av bekämpningsmedel i miljön.

TT: I en rapport från 2013 skriver ni att det främsta skälet att köpa ekologiskt är inte är för att minska klimatpåverkan utan bland annat för att stötta fortsatt forskning. Är det därför vi ska köpa ekologiskt?

– Genom fortsatt forskning och utveckling har ekoproduktion resulterat i nya metoder för exempelvis bekämpning av skadegörare på grödorna och utveckling av en etiskt bra djurhållning . Det blir positiva synergieffekter.

"En bankbok"

Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid SLU, hävdar att ekologisk odling inte är hållbart i längden. Inte ens i teorin.

I varje jordbruk försvinner en ansenlig andel av alla näringsämnen - som kväve, fosfor och kalcium - när skörden skördas eller djuren slaktas.

Dessa näringsämnen måste ersättas, annars utarmas marken. Inom konventionell odling används konstgödsel. Men det är inte tillåtet inom den ekologiska produktionen. I stället köper ekobönderna in foder, strö, halm och rest- och slaktprodukter från det konventionella jordbruket för att gödsla eller mata djuren.

– Ekologisk odling kan liknas vid en bankbok där man hämtar ut pengar hela tiden. Men det fungerar inte i längden. Därför kan ekoodlingen enbart existera så länge det finns ett konventionellt jordbruk, säger Thomas Kätterer.

Mindre skördar

Maria Wivstad håller med om att näringsförlusten inom ekoodlingen är ett stort problem.

– Näringsförsörjningen måste förändras om man ska skala upp den ekologiska odlingen, säger hon.

Även vid ekoodling blir skördarna avsevärt mindre, runt 60 procent enligt Kätterer, jämfört vid konventionell odling. Detta samtidigt som FN har sagt att världens matproduktion måste öka med 70 procent till 2050.

– Med ekologisk odling skulle det innebära att vi skulle odla upp enorma arealer mark med skogsskövling och kraftigt ökade koldioxidutsläpp som följd, säger Kätterer.

Å andra sidan påpekar Icrofs att ekologisk odling i hög grad gynnar den biologiska mångfalden. Det är fler vilda djur och växter på de ekologiska markerna, och fler pollinerande insekter och större mångfald av mikroorganismer i jorden.

TT