Curlingbarnen kan visst städa själva

Uppdaterad 2011-06-27 | Publicerad 2011-06-25

8 av 10 barn hjälper till hemma

ALLA HJÄLPS ÅT – EFTER ÅLDER "Det är viktigt att låta barnen vara en del av arbetet. Det frigör också en massa tid åt annat”, säger Jenny Bard, här tillsammans med barnen Tim, 16, Svante, 7, och Wilma, 9. På bilden saknas Pontus, 11, och pappa Fredrik.

Nittiotalisterna har anklagats för att vara lata och bortskämda.

Men de städar faktiskt efter sig.

– Många barn gör mer än deras föräldrar gjorde som små, säger forskaren Ingrid Söderlind.

Äldste sonen städar undervåningen och de yngre barnen sina rum.

Hos familjen Bard utanför Karlskrona måste alla hjälpas åt för att få ihop ett pressat schema.

– Det frigör tid då vi kan hitta på annat kul ihop, säger mamma Jenny, 37.

83 procent av flickorna och 79 procent av pojkarna mellan 10 och 18 år hjälper sina föräldrar med hushållssysslor.

Vanligaste uppgiften är att duka eller duka av bordet. Många bäddar också sängen eller tar hand om disken.

Det visar en undersökning som Statistiska Centralbyrån, SCB, gjort på uppdrag av tidningen Hem & Hyra.

Skillnaderna minskar

Ingrid Söderlind på Institutet för Framtidsstudier, har forskat i ämnet och givit ut boken Barn och arbete.

– Jämfört med 1980-talet minskar skillnaderna mellan pojkar och flickor. Man kan prata om en feminisering av pojkars hemarbete; förr gjorde de mest trädgårdsarbete eller hjälpte till att tvätta bilen. I dag gör de mer inomhussysslor som att duka och diska, säger Ingrid Söderlind.

Alla behöver hjälpa till

En upptäckt hon gjorde är att den utskällda curlinggenerationen visst kan sopa själv. Många av dagens barn gör faktiskt mer än deras föräldrar gjorde som små.

– Det är intressant eftersom många har föreställningen att barnen i dag inte gör någonting.

Men, säger Ingrid Söderlind, de som nu är tonårsföräldrar var själva unga på 60- och 70-talen – en tid då hushållsarbetet förenklats och det inte var ovanligt med en hemmavarande förälder.

– Idag förvärvsarbetar ofta bägge föräldrarna, ofta heltid. Det är en väldig press att få ihop det. Det betyder att alla kan behöva hjälpa till, säger hon.

Förändringarna i barns hushållsarbete, menar hon, speglar samhällsförändringarna.

– Det finns en anda att man ska hjälpas åt. Relationen mellan man och kvinna har ändrats, liksom relationen mellan barn och förälder.

Bra sammanhållning

Ingrid Söderlind tycker att det finns många vinster med att dela på bördorna. Dels lär sig de unga hur sysslor ska göras, dels behövs deras arbetsinsats.

– Dessutom verkar det som att det skapar en sammanhållning. Och i princip alla föräldrar vi intervjuade var noga med att hushållsarbetet inte fick inkräkta på barnens skolarbete eller fritidsaktiviteter, säger Ingrid Söderlind.