”Skilsmässan har tre faser – krysta inte fram vänskap”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-12-09
Eva Rusz om hur du tar dig igenom en separation
Från att dela allt, till att kommunicera med stela sms. Att göra slut kan vara traumatiskt och jämförbart med att sluta med en drog, visar forskning.
Du kan få sömnstörningar och till och med bli anorektisk, trots att förhållandet varit uselt. Även sämre relationer är uppbyggda av starka band, och när de brister kan det skapa ångest.
1. Krisfasen
– Det normala är att du går igenom tre faser: Kris, reaktion och bearbetning. De två första är värst. Då gäller det att tänka efter, säger Aftonbladets psykolog Eva Rusz.
– Det är då du upplever det som forskarna jämför med att sluta med en drog: allt rasar samman och det känns fördjävligt. Du kan drabbas av ångest, panikångest och depression.
2. Reaktionsfasen
I reaktionsfasen är ensamheten ett skräckscenario. Eftersom vi alla är flockdjur är det en oerhört stark hotbild. Den största fällan här är att du vacklar i ditt beslut att gå, trots att du någonstans vet att du måste.
– I det läget kan du drabbas av känslor som du inte hade räknat med, som raseri eller lust att hämnas. Det är helt normalt. Agera inte på dem, utan skriv hellre ett brev som du stoppar i byrålådan, där du förklarar vad du tänker, säger Eva Rusz.
En annan fallgrop är att umgås lite grann, eller att ni hamnar i säng. Eva Rusz rekommenderar total avhållsamhet under en period. Ju tidigare du går igenom ”avgiftningen”, desto snabbare kommer du ur den.
3. Bearbetning
Den efterföljande fasen, bearbetningsperioden, är lättare.
– Det viktigaste är att hålla huvudet kallt: Om jag inte vill vara ensam, varför gör jag då slut? Att väga för- och nackdelar, säger Eva Rusz.
– Det går absolut att bli bästa vänner efteråt. Men det tar tid. Det är ingen idé att krysta fram en sådan relation.