’Här finns ingen som skadar mig’

Uppdaterad 2013-10-21 | Publicerad 2013-09-26

För Aron, 12, är resursskolan den stora tryggheten i vardagen

- Jag vill bli sushi-kock när jag blir stor, säger Aron.

Så du gillar sushi? ­frågar jag.

- Nej, det tycker jag inte om. Men det verkar roligt att göra den, svarar han.

Suzan Brodrej.

Aron, 12, är en av fem elever som går i klass 6 i Luna­skolan i Aspudden, Stockholm. Han har diagnoserna aspergers syndrom och adhd och är i särskilt behov av lugn och ro. Här på resursskolan finns massor av yta att tillgå och ljudnivån är dämpad.

- Det är tryggt här. Jag kan lita på vad lärarna säger. Ingen skadar mig, säger han.

Fredagen lider mot sitt slut och Aron cashar in veckans belöning i kiosken. Han berättar att eleverna får poäng om de har skött sig väl - poäng som kan omvandlas till en dricka, en chokladkaka eller något annat trevligt.

Visar oss runt

- Det får vi om vi har kommit i tid till samlingen, inte missat lektioner och kommit i tid till skolan, förklarar han.

Aron tar täten och visar oss runt i klassrummen. Han ger fotografen en välbehövlig repetition av hinduismen, som barnen precis gjort ett skolarbete kring.

- Det där är Shiva, säger han entusiastiskt och pekar på ett kollage på väggen.

Hans mamma, Suzan Brodrej, står vid sidan om och gråter i tysthet. Att prata med oss river upp såren igen och påminner henne om hur det var innan Aron kom hit.

Varje dag hade han ont i magen när han skulle till skolan.

Varje dag tvingades hon bära honom på sina axlar för att ens få honom till klassrummet.

Och varje natt var hon tvungen att vyssa honom till sömns när han vaknade av sina mardrömmar.

- Kan du förstå hur det kändes? Jag kan inte gå tillbaka till det. Aldrig, säger hon och torkar tårarna.

Jobbat med barn

Suzan berättar att hon själv har jobbat med barn under många år. Ändå märkte hon aldrig att Aron var speciell. Han tog aldrig kontakt med andra barn och hade svårt för de sociala koderna. Han hade också svårt att koncentrera sig på en sak i taget och blev lätt innesluten i sig själv. När frustrationen blev för stor kunde han få raseri­utbrott och bli fysisk.

- Hela tiden fanns tecknen där. Och när vi fick ­diagnosen var det som att alla pusselbitarna föll på plats. Jag ville väl inte se, säger hon och förebrår sig själv.

Fungerade inte

Aron gick först i en Montessoriskola, men det fungerade inte alls. Han klarade inte av att arbeta självständigt och de andra barnen uteslöt honom ur gemenskapen.

- När jag kom till skolgården stod han längst bort, ensam, och grävde i en hög med grus.

Till slut fattade Suzan beslutet att byta skola till en vanlig kommunal, men eftersom hon bodde i fel område, var hon först tvungen att sälja radhuset. Och väl i den kommunala skolan började helvetet igen.

- Lärarna ringde efter två timmar och sa ”kom och hämta honom, det här funkar inte”, säger Suzan.

Magknipet fortsatte. Utanförskapet och mobbningen höll på att knäcka Aron och Suzan gick på knäna. Hon hade hört talas om resursskolan i Aspudden och lyckades få honom antagen där.

- När jag hämtade honom efter första dagen i Lunaskolan var känslan obeskrivlig. För första gången någonsin gjorde han tummen upp. Jag blev så glad! I dag har Aron gått snart två terminer på resursskolan och utvecklingen går framåt.

Osäker framtid

Men hur många fler terminer det blir vet ingen. Sedan varslet om skärpta regler kom har Suzan försökt bli kvitt oron.

- Vi som är föräldrar till barn med särskilda behov kämpar hela dagarna bara för att överleva. Jag orkar inte kämpa för skolans överlevnad också, säger hon.

Barn med särskilda behov får sänkt stöd

Lotta Edholm.

 16 augusti, två dagar före skolstart, stod det klart att Stockholms stad kraftigt minskar ersättningen för barn med särskilt stöd. Medlen minskades med 25 procent, trots att antalet barn med behov ökat. Beslutet medförde att flera resursskolor hotades av nedläggning – och följdes av kraftiga ­protester.

19 september meddelade skolborgarråd ­Lotta ­Edholm (fp) att beslutet om sänkta ersättningar skulle ses över och att skärpningen av reglerna för resursskolorna har gått för långt.

 I skrivande stund ska ­alla ansökningar gås igenom ytterligare en gång, vilket enligt Lotta Edholm ”troligen innebär att fler beviljas tilläggsbelopp.” Bland personal och föräldrar på resursskolorna är oron för vad de nya reglerna ska innebära fortfarande stor. Extrastödet till dyslexi­elever riskerar att frysa ­inne helt.

 I slutet av november klubbas den slutgiltiga budgeten för Stockholms stad 2014.

Här går elever med diagnoser

Lunaskolan är en så kallad resursskola som finns på flera platser i Stockholmsområdet.

En resursskola är en friskola med inriktning mot vissa funktionsnedsättningar, som exempelvis aspergers syndrom, adhd, autism och andra neuropsykiatriska funktionshinder.

De har ofta hög personaltäthet och särskild kompetens när det gäller de aktuella diagnoserna. Eftersom undervisningen är kostsam krävs ofta utökad skolpeng, så kallat tilläggsbelopp.

Skolformen ger eleven behörighet att fortsätta studera på gymnasiet.

Följ ämnen i artikeln