Mamma vinner namnstriden
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-10-21
Det letas på nätet, görs listor och diskuteras.
Men i slutändan är det ofta kvinnan som avgör vad barnet ska heta.
– De flesta föräldraparen uppger att båda har varit lika engagerade. Men ofta är det mammans val som slutgiltigen blir valt, säger Emilia Aldrin, namnforskare.
Enligt en undersökning från en brittisk föräldrasajt är det oftast mammorna som avgör vad barnet ska heta. 40 procent av paren uppger att pappan inte alls haft något med namnvalet att göra.
Även i svenska familjer är det ofta kvinnans förslag som väger tyngst. Det har Emilia Aldrin, doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet, sett i sin forskning.
– De flesta föräldraparen uppger att båda har varit lika engagerade. Men när man frågar vem som föreslog namnet som slutgiltigen blev valt så är det oftast mamman, säger Emilia Aldrin.
Men många vill inte riktigt erkänna att kvinnans ord i det här fallet väger tyngst.
– Det verkar vara lite pinsamt. Många vill bortförklara det med att det var ”mammans tur” eller något sådant. Jag tror att de inte tycker att det är helt socialt korrekt, eftersom många vill vara det där jämställda paret, säger Emilia Aldrin.
Varför kvinnan tar kommandot i det här fallet har hon inget svar på.
– Jag vet inte om det beror på att mamman inte låter pappan få så stort inflytande. Eller om det är den traditionella föreställningen att det som har med familj och barn är kvinnans område som lever kvar.
Vanlig orsak till bråk
I den brittiska undersökningen var namnvalet en vanlig orsak till osämja.
En tredjedel hinner blir rejält oense innan de bestämmer sig.
15 procent bråkar regelbundet – under hela graviditeten.
Emilia Aldrins uppfattning är att det sällan blir särskilt allvarliga konflikter.
– Men visst finns det en del tragiska fall där det slutar med att de väljer ett namn som ingen riktigt tycker om, bara för att det inte kan komma överens.
Vill ha unika namn
Men det är inte bara med sin partner man kan komma i bråk över ett namn. 15 procent av mammorna i den brittiska undersökningen kom i konflikt med en vän över ett namn.
I Emilia Aldrins undersökningar pratar föräldrarna om ”namnhysteri”.
– Man upplever det som att en del vill ha ensamrätt till ett namn, antingen inom till exempel en umgängeskrets.
Och det kopplar hon till 2000-talets stora trend: unika namn.
– Det är en del av namnmodet att vilja ha ett ovanligt namn. Och då vill man kanske vara ensam åtminstone i sitt umgänge eller sin släkt.
Trots att det kan verkar uppenbart att namntrender kommer och går, säger 25 procent av de brittiska föräldrarna att de inte bryr sig om dem.
Och 42 procent säger att de inte vill ha ett namn som kan associeras till en kändis.
– Väldigt få vill uttryckligen döpa sitt barn efter en kändis. Men det finns nog ett visst inflytande ändå, även om det till stor del är omedvetet. Vi påverkas av vilka namn som figurerar i media, men vi ska inte överrskatta inflytandet från kändisarna, säger Emilia Aldrin.