Ett år med groominglagen – men ingen har dömts

Helena Utter

35-årig skåning första som åtalats för kontakt med barn i sexuellt syfte

35-åringen utgav sig för att vara kunglig när han kontaktade flickor på nätet.

När han ställs inför rätta är det första gången som brottet ”grooming” prövas i domstol.

Med ett år på nacken och hittills noll domar kallar många nya lagen för ett fiasko.

– Vi upplever att brotten blir fler, säger Björn Sellström, på Rikspolisstyrelsens IT-sektion.

Var tredje niondeklassare har fått sexuella inviter från vuxna via nätet.

Men att kontakta barn i sexuella syften, s k grooming, är olagligt sedan den 1 juli förra året.

Totalt har 239 polisanmälningar gjorts sedan dess.

Noll domar på över ett år

I förra veckan åtalades en person vid Helsingborgs tingsrätt misstänkt för bland annat grooming.

Men facit är – än så länge – noll domar på över ett år.

Björn Sellström på Rikspolisstyrelsen menar att brottet är svårutrett.

– Det är under en så kort tid som brottet är aktuellt. Om en groomare kommer så långt att han faktiskt begår en sexuell handling, då faller ju groomingbrottet och åklagaren koncentrerar sig då på huvudbrottet, säger han.

För att kunna lagföra någon för grooming, måste personen ha kontaktat en minderårig, pratat om sex och stämt möte.

Dessutom krävs någon form av handling – en bokad tågbiljett, pengar som skickats till barnet eller liknande – för att kunna bevisa avsikten.

– Det är den där kedjan som kan vara svårutredd, säger Björn Sellström.

Polisen har inte rätt att spåra

Polisen har inte rätt att efterforska ip-adresser vid misstänkt grooming, då straffet är böter eller fängelse i upp till ett år.

För att spårning ska vara tillåtet måste brottet som misstänks kunna ge ett hårdare straff.

– Såvida man inte kan få det till att det handlar om förberedelse till grov våldtäkt på barn, säger Björn Sellström.

Någon rättspraxis finns inte heller – eftersom inga domar ännu finns.

Men med Helsingborgsfallet kan allt komma i ett annat läge.

Och Björn Sellström tror att ip-adresspårning skulle göra lagen mer effektiv.

– Nu måste vi förlita oss på att vi kan identifiera gärningsmannen på annat sätt.

”Grooming” ökar

Det magra resultatet till trots, Björn Sellström menar att lagen kan ha en avskräckande effekt.

2007 visade Brottsförebyggande Rådets (BRÅ) undersökning att mer än var tredje niondeklassare fått oönskade sexuella inviter av vuxna.

Men någon färsk motsvarande undersökning finns inte att jämföra med.

– Vi upplever att brottet blir större. Men det kan handla om andra saker, till exempel att anmälningsbenägenheten ökar. Den här brottsligheten är dessutom fortfarande relativt ny och ökar i takt med att fler och fler använder nätet. Vi vet inte hur många fler sådana här ärenden vi haft utan den här lagen, säger Björn Sellström.

Nästa vecka börjar rättegången mot den 35-årige skåningen som misstänks för ett fall av våldtäkt mot barn samt flera fall av sexuellt ofredande och sexuellt utnyttjande av barn för sexuell posering.

En av åtalspunkter är kontakt med barn i sexuellt syfte.