”Jag är inte lika stresstålig, mitt minne är påverkat”

Anette Holmqvist

Ulla Andersson (V) om livet efter att ha gått in i väggen

Ulla Andersson (V) är tillbaka efter utbrändheten.

Med fler strategier för sig själv för att minska stressen och arbetstimmarna.

Men också med ökad lust att förändra – inte minst sjukförsäkringen.

– Regeringen kallar sig feministisk men i det här fallet tycker jag den sviker kvinnor, säger hon.

Gång på gång har Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson, 55, stått i riksdagens pressrum och berättat om resultat i budgetförhandlingar med S/MP-regeringen.

Det har handlat om glasögonbidrag till barn, gratis mediciner för unga, höjt underhållsstöd till ensamstående föräldrar och miljarder till välfärden.

Bakom leendena har många timmar av arbete legat.

Hårda förhandlingar, många handlingar att läsa och texter att skriva.

Till slut tog det stopp.

Fick sömnproblem

Ulla Andersson gick in i väggen. I november blev hon sjukskriven på heltid från sitt riksdagsuppdrag.

– Jag fick problem med sömnen i september och till slut så sov jag knappt någonting alls. Och det går ju inte om du ska ha en hjärna som fungerar, säger hon.

Mår du bättre nu än i november?

– Oja. November är ett mörker, jag har nästan inget minne kvar.

Riksdagsledamoten Ali Esbati gick in som Ulla Anderssons ersättare under sjukskrivningen. Han ingår i V:s budgetförhandlingsgrupp och väntas fortsatt få ta ett stort ansvar.

Vid återkomsten gjorde Ulla Andersson klart att hon lämnar sin plats i V:s partistyrelse, men hon ställer upp för omval till riksdagen.

– Jag tänkte väldigt, väldigt länge på om jag skulle göra det eller inte. Men så småningom så landade jag i att jag vill, om medlemmarna och väljarna har förtroende för mig. Det finns fortfarande så mycket kvar som jag vill förändra i samhället.

”Har inte samma ork”

Aftonbladet träffar Ulla Andersson på hennes arbetsrum i riksdagen. Inför intervjun avslöjar hon att hon är ”lite nervös”, trots att hon träffat reportrar många gånger förut.

Förklaringen är att hon fortfarande kämpar med sviter av sin sjukdom.

– Det är betydligt bättre nu, men jag känner självklart att jag inte har samma ork. Jag är inte lika stresstålig, mitt minne är påverkat, vilket jag märker väldigt tydligt. Jag kommer att behöva hitta andra sätt att arbeta för att det ska funka framöver. Jag blir trött väldigt fort, säger hon.

För att inte trilla dit igen har Andersson satt upp ett strikt schema för sig själv.

– Tidigare har jag jobbat väldigt, väldigt mycket. I synnerhet när jag har varit här i Stockholm har jag använt all tid till att jobba. Nu ska jag försöka bryta det och sluta jobba när det är kväll.

Ingen Facebook på kvällen

En annan konsekvens av sjukdomen är att hon har valt att tona ned sin närvaro i sociala medier. Efter en viss tid på dagen stänger hon av.

– På min privata mobil har jag inga sociala medier. Det finns bra grejer med sociala medier, som att ha kontakt med människor. Men delar av det är absolut inte trevligt. Man blir väldigt jagad, som kvinna blir man kallad både det ena och det andra, allt ifrån att man är helt inkompetent till hur man ser ut och saker som de tycker att man borde utsättas för. Det är en stressfaktor i sig bara att öppna och titta vad som har hänt sedan sist.

Tappade minnet

I november när du blev sjukskriven, var det du själv som insåg att det inte gick längre?

– Det var framför allt jag själv, ingenting hängde ihop till slut. Alla tappar ju minnet till och från, alla har vi gått in i ett rum och undrat vad vi gör där, men när det ständigt är så. När man inte vet varför man gick till datorn. Eller när man nyss har läst en text och så vet man inte vad man har läst och får läsa det en gång till. Och en gång till. Till slut går det inte längre.

Förstod du att det var överbelastning eller var du rädd att du hade blivit sjuk på något annat sätt?

– Nej, jag förstod att det var överbelastning. Jag blev väldigt rädd. Man märker att hjärnan är påverkad. Jag läste ju om vad som händer vid sömnbrist, för att veta om det var det jag led av och på något sätt bekräfta mig själv. Vilka bestående men man kan få.

Ulla Andersson har tidigare jobbat i barnomsorgen och var ensamstående mamma under en rad år. Som politiker är hon känd som en person som ofta pratar om kvinnors livsvillkor.

En skymf

Kvinnor i offentlig sektor är överrepresenterade bland dem som går in i väggen. Hur tänker du kring att du nu har upplevt samma sak?

– Att känna sig otillräcklig är väldigt tärande och så är det ofta i vården, omsorgen, förskola, skola. Kvinnor sliter ut sig i sitt jobb, ofta med dåliga arbetsvillkor och löner. Men när de har gett allt så finns det inte ens en sjukförsäkring där. Det är tacken för allt de gjort, säger Andersson.

– Det är en skymf! Jag tycker inte att det är värdigt det här samhället.

Ulla Andersson framhåller att hon själv sluppit problem kring sin sjukskrivning. Hennes sjukintyg blev godkända av Försäkringskassan och hon är gift med en man med fast jobb och har lite sparade pengar på banken.

Så är det inte för många andra som drabbas, säger hon.

– Många som får sina sjukintyg indragna har inte en krona sparad och blir hänvisade till att bli beroende av någon annan människa eller att gå till soc. Var är värdigheten i ett sådant system? Jag hade en annan ekonomisk trygghet men var ändå orolig, säger Ulla Andersson.

– Man känner ju själv att man inte fungerar. Jag hade fullt sjå med att läsa ett recept och laga mat. Att då behöva fundera på om man ska tvingas gå och jobba i morgon. Det ger en klump i magen.

Besviken på Löfvens regering

Ulla Andersson är besviken på den regering hon så ofta förhandlar med.

Hon tycker att Socialdemokraterna och Miljöpartiet sviker de sjuka, bland annat genom ökad press på Försäkringskassan om att få ned sjukskrivningsdagarna. Vilket ses som främsta förklaringen till att allt fler nu får sina sjukintyg indragna eller avslag på sina sjukskrivningar.

– Den här regeringen pratar gärna om tillit. Men om man inte ens förmår att se till att kvinnor som sliter ut sig i välfärden ska kunna lita på sjukförsäkringen, då tycker jag att det finns mycket att fundera över.

Ulla Andersson vill att regeringen ska ta bort målet som styr Försäkringskassan om att få ned sjukskrivningsdagarna till 9,0 per person och år. Och hon vill också slopa tidsgränserna i sjukförsäkringen och Försäkringskassans överprövning av läkarnas sjukintyg.

I stället vill hon se ökad rehabilitering för större möjlighet till återgång i arbete.

– Ingen vill vara sjuk, så är det. Men ibland måste man vara hemma för att bli frisk. Man kan inte sätta människor i ekonomisk otrygghet och fattigdom eller någon form av stress och jakt, det gör väl ingen friskare?

Räknar med förståelse

Inom kort drar Ulla Andersson igång och budgetförhandlar med regeringen igen. Hon räknar med att behöva anteckna mer än förut, då hon hade det mesta i huvudet.

Samtidigt tror hon att hon få förståelse från övriga runt förhandlingsbordet. Däribland finansminister Magdalena Andersson (S).

– Det är ingen som kommer att försöka jävlas med mig. Magdalena Andersson är ärlig och trevlig, en bra människa, även om jag har en del annat att säga om politiken hon står för.

För att orka ska Ulla Andersson ge sig själv mer tid till återhämtning än tidigare. Med nyupptäckt yoga. Vila. Och lek med sina två barnbarn.

– Barnbarnen har varit jätteviktiga, terapi. Att få gå in i deras värld, leka polis, dinosaurie eller kanske kattskötare. Familjen är mitt allt, säger hon och blir märkbart rörd.

Vill du ha fler politik- och samhällsnyheter i ditt flöde? Följ Aftonbladet Samhälle på Facebook.

Så har det gått för V i riksdagsvalen