Därför har Anna Ekström gjort helt om i friskolefrågan

Anette Holmqvist

helskärm

Som tjänsteman ringde Anna Ekström (S) upp en rektor för friskolan Engelska skolan och frågade hur andra skolor kan bli lika bra.

Som minister har hon bytt fot – och vill nu minska de privata koncernernas inblandning i skolan.

– I min skola är det fullkomligt självklart att det är läraren och rektorn som bestämmer. Inte riskkapitalister, säger Ekström.

Anna Ekström var innan hon utsågs till minister tjänsteman och chef för Skolverket, och ledde i den rollen även statliga Skolkommissionens arbete.

Hon ringde då upp en av friskolejätten Internationella Engelska skolans rektorer och frågade hur andra skolor kan bli lika bra på trygghet och studiero. Det offentliggjordes nyligen av koncernens grundare Barbara Bergström. Hon gjorde det i samband med att Anna Ekström nu, som gymnasie- och kunskapslyftsminister, står bakom regeringens och Vänsterpartiets förslag om ett vinsttak för välfärdsföretag inom skolans område. Enligt hennes politiska motståndare kommer det slå mycket hårt mot friskolorna i Sverige.

Slår tillbaka

Att Anna Ekström bytt fot har orsakat en kritikstorm i sociala medier och tidningen Dagens Industri beskrev henne efter en intervju i Svt:s Agenda som en ”kampanjarbetare som tuggar teser och bluffar för väljarna”.

Det är dock en bild som Ekström själv motsätter sig.

– Det där samtalet med Engelska skolans rektor, den typen av samtal hade jag i princip varenda vecka med rektorer och lärare i skolor runt om i Sverige.

– Att dra slutsatsen att jag skulle ha förklarat hela stora koncernen Internationella Engelska skolan som framgångsrik, för att jag pratade med en rektor om hur han arbetar med trygghet och ordning, det är att dra det hela väldigt, väldigt långt.

Anna Ekström framhåller att hon under lång tid hade en ”pragmatisk inställning” till friskolor som delar ut vinst. Men att hon ändrat sig med åren.

– Det var ungefär ”om det här leder till att barn lär sig mycket då är det bara att tacka och ta emot”. Men när jag var på Skolverket och fick en bättre bild av den svenska skolan och hur resultatutvecklingen har varit och hur ojämlikheten har vuxit, då blev jag mer och mer fundersam.

Frågan som fick henne att ändra sig

Hon säger att hon minns exakt vad som fick henne att gå från att vara fundersam till övertygad om att det skolsystem som gällt sedan början av 90-talet inte är hennes modell.

– Jag vet precis vad som var det exakta ögonblicket när jag tydligt insåg att vi i Sverige har valt fel väg när det gäller styrningen av skolan.

Enligt Anna Ekström kom vändningen när en internationell gäst med stor kunskap om världens skolsystem ifrågasatte varför Sverige fortsätter att tillåta vinstuttag i offentligt finansierade skolor – trots försämrade resultat, minskande jämlikhet och att inget annat land valt att följa efter.

– Den där frågan slog mig i magen, det var verkligen i solar plexus. Jag kunde inte svara.

Lägger skulden på M

Anna Ekström slår fast att hon står för en skola där kunskap ska vara ledstjärnan. Hon ger exempel från den finska skolan och citatet ”den närmaste skolan ska vara den bästa”, men framhåller samtidigt att hon värnar valfriheten i den svenska skolan. Exakt vilken lösning hon tänker sig vill hon inte säga, däremot poängterar hon att man nu arbetar med Skolkommissionens förslag.

– Kunde jag vrida klockan tillbaka då hade jag varnat dem som gjorde de här dramatiska reformerna på 90-talet och sagt, ”ta det lite lugnt, var inte så extrema och gör inte ett system som sticker ut från resten av världen”. Men nu är vi där vi är. Och då är min ambition att utifrån det läge där vi är skapa en så sammanhållen och bra skola som möjligt.

Det gick för långt?

– De reformer som gjordes tidigt 90-tal tror jag att man har stor anledning att ångra.

Vems är felet?

– Naturligtvis är det den som skrev på propositionen, det var Beatrice Ask (M).

Men ditt eget parti, Socialdemokraterna, har ju också drivit på?

– Ja, och jag kan tycka att mitt eget parti inte tillräckligt mycket har betonat betydelsen av kunskap och bildning. Är det något som jag vill återuppväcka så är det den folkbildnings- och bildningstradition som har varit väldigt stark i arbetarrörelsen.

Ask: De har haft alla möjligheter att agera

Beatrice Ask (M), som var skolminister i början av 90-talet, slår tillbaka mot kritiken och menar att det är ett ”underbetyg” av Anna Ekström att skylla skolans problem på friskolereformen på 90-talet.

– Socialdemokraterna hade regeringsmakten både innan, när man kommunaliserade skolan, och tolv år i rad efter min tid som skolminister. De har haft alla möjligheter att agera, säger hon och framhåller att de läroplaner hon var med och sjösatte fokuserade på kunskap och bildning.

– Det är sorgligt att ansvarig minister i dag inte kan formulera vägen framåt bättre. Problemet är inte rätten att välja skola, utan innehållet i klassrummen för eleverna.

För fler politik- och samhällsnyheter, följ @Aftonbladet Samhälle på Facebook.