Invandrarkvinnor enda gruppen där arbetslösheten ökar

Pär Karlsson

Debatt: Invandrarkvinnors arbetslöshet ökar

Arbetslösheten bland invandrarkvinnor ökar och många i gruppen står helt utanför arbetsmarknaden.

Störst är problemen bland nyanlända kvinnor med låg utbildning – av de som kom 2008 hade bara en femtedel jobb sju år senare.

Inför valet nästa höst är frågan en tickande politisk bomb.

Det går bra för många i Sverige i högkonjunkturens spår. Bland människor födda här råder nu närmast full sysselsättning med en arbetslöshet på kring fyra procent.

Men för utrikes födda är läget ett helt annat, där är siffran 22 procent.

Det beror bland annat på att många av de nyanlända som kommit till Sverige de senaste åren, i spåren av flyktingkrisen, nu fått sina uppehållstillstånd och ingår i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag.

Aftonbladet har granskat situationen för de som har störst problem att komma in på den svenska arbetsmarknaden – utrikes födda kvinnor, den enda gruppen där arbetslösheten ökar trots högkonjunkturen.

Frågan blir en av de allra viktigaste inför valet 2018 och en av de tuffaste utmaningarna för regeringen.

Problemen är flera. För det första är invandrarkvinnor den enda gruppen på arbetsmarknaden där arbetslösheten ökar. Men det visar inte hela problemet. Till skillnad från utrikes födda män, där arbetslösheten också är hög, är det långt fler utrikes födda kvinnor som står helt utanför arbetsmarknaden. De varken arbetar eller är registrerade som arbetslösa.

Sysselsättningsgraden är bara 55,6 procent bland invandrarkvinnor, enligt Statistiska Centralbyrån.

Det kan jämföras med 68,1 procent för hela befolkningen.

Värst för kvinnor med låg utbildning

Förklaringarna som förs fram är flera. En är att många av dem som kommit till Sverige har gjort det från länder där det inte är lika vanligt att kvinnor arbetar i samma utsträckning som män. Dessutom är utbildningsnivån generellt sett lägre bland de här kvinnorna än bland männen – vilket skapar långsiktiga problem.

Det tar i dag längre tid för kvinnor än män som kommit till Sverige att komma i arbete och värst är det för dem med låg utbildning i bagaget. Bland kvinnorna i gruppen som kom till Sverige 2008 hade bara en femtedel jobb sju år senare.

I flera rapporter som Arbetsförmedlingen gjort har man slagit fast att utrikes födda kvinnor är de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden. Myndigheten har, på regeringens uppdrag, tagit fram en handlingsplan för att få fler invandrarkvinnor i arbete eller studier.

Jennie K Larsson, utredare på Arbetsförmedlingens enhet för forskning och utvärdering, poängterar att gruppen utrikes födda kvinnor är långt ifrån enhetlig. Det finns stora skillnader i både hur mycket de jobbat i hemlandet och vad de har för utbildning i bagaget.

– Det är ofta personer som har kommit som flyktingar, med skyddsbehov eller som sökt asyl. Där ser man att det finns en ganska stor grupp som har kort eller ingen utbildning. Men det är skillnader där också, en del av kvinnorna är analfabeter och en del har gått nio år i grundskola.

I dag råder arbetsbrist i många branscher men många saknar de kunskaper som krävs för att ta jobben.

– Man kan säga att alla som har gått gymnasiet har en ganska god möjlighet att kunna få ett jobb. Men en annan orsak är att vi har också en arbetsmarknad som präglas av diskriminering och etnisk stigmatisering från arbetsgivarhåll, vilket så klart drabbar utrikes födda, säger Jennie K Larsson.

Föräldraförsäkringen ses som problem

Generellt sett är utrikes födda kvinnor mer föräldralediga än män, vilket även gäller bland inrikes födda. Regeringen har stramat åt reglerna i föräldraförsäkringen, tidigare kunde nyanlända kvinnor vara hemma i många år med sina små barn när de kom till Sverige.

Jennie K Larsson säger också att Arbetsförmedlingen har en del att jobba med för att fler nyanlända kvinnor ska komma ut på arbetsmarknaden. Hon säger att myndighetens insatser ofta berör män och att arbetsmarknaden generellt gynnar män.

– Vi kan vara mer aktiva i vad vi ser som kompetenser, vilka vi väljer ut när vi ska matcha de insatser och utbildningar vi handlägger. De finns ofta i de segment på arbetsmarknaden som är mansdominerade, vilket gör att fler män går dit. Vi fastnar ibland i föreställningar om vilka som är lämpliga för vissa arbeten. Det är något som vi jobbar med, att man ska tänka på ett annat sätt kring kompetenser.

Jennie K Larsson menar att behovet av utbildning för nyanlända kvinnor är stort.

Regeringen har försökt att ta tag i frågan. Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) skrev i våras en debattartikel i Aftonbladet med titeln ”Nyanlända kvinnor får inte fastna i hemmet”.

Under våren pekade också arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) på den stora könsskillnad som finns bland nyanlända. Efter att ingått i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, där de går kurser och lär sig svenska, går många fler män än kvinnor vidare till jobb eller studier.

Regeringens åtgärder

Många kvinnor lämnar i stället arbetsmarknaden – på grund av sjukdom eller för att de ska bli hemmafruar eller ta hand om barnen.

Regeringen har i budgeten för 2018 föreslagit flera åtgärder för att fler nyanlända ska komma i arbete. Vid årsskiftet införs även nya regler i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Då införs också en utbildningsplikt som innebär att alla nyanlända som tar del av etableringsinsatser kan anvisas att söka och ta del av utbildning, annars kan ersättningen dras in.

I budgeten finns även några satsningar som är inriktade mot nyanlända kvinnor. Det handlar bland annat om att det ska vara möjligt att läsa SFI, svenska för invandrare, även när man är föräldraledig.

Om det räcker för att vända utvecklingen blir en fråga som flera bedömare anser kan komma att dominera valrörelsen nästa höst.