250 miljoner till att minska ungas psykiska ohälsa
Uppdaterad 2018-09-28 | Publicerad 2018-05-16
Så dåligt mår de unga i SverigeÖkningen av barn och unga som mår dåligt har ökat explosionsartat de senaste åren.
Socialdemokraterna viker 250 miljoner kronor årligen för att minska ungas psykiska ohälsa.
– Målet är att inga barn och unga ska må dåligt utan att få rätt stöd, säger socialminister Annika Strandhäll.
Studier har visat att andelen unga som mår dåligt har ökat explosionsartat. Enligt en rapport från Socialstyrelsen i december förra året har andelen 10–17 år som mår psykiskt dåligt ökat med 100 procent på tio år. För de som är lite äldre, 18–24 år, har ökningen varit 70 procent under samma tid.
Under torsdagen presenterade finansminister Magdalena Andersson, socialminister Annika Strandhäll, SSU:s ordförande Philip Botström och S-studenters ordförande Nasra Ali ett vallöfte om att minska ohälsan bland barn och unga.
– Vi kommer att gå till val på det största trygghetsprogrammet i modern tid, säger Magdalena Andersson.
Screening mot psykisk ohälsa
Det handlar bland annat om:
Dagens screeningprogram inom skolhälsovården för längd, vikt och ryggkontroll ska kompletteras bland annat med frågor kring psykisk hälsa, missförhållanden i familjen, hedersrelaterat våld och förtryck.
Man vill minska väntetiderna till vård för psykisk ohälsa till barn- och ungdomspsykiatrin, bland annat genom att öka kunskapen på vårdcentralerna i frågor om psykisk ohälsa som rör barn och unga. För detta fördelas 250 miljoner kronor, en satsning som man vill ska bli permanent.
Bland förslagen finns också att satsa 25 miljoner kronor årligen till att bygga ut dagens digitala ungdomsmottagning på nätet, umo.se, till att också omfatta vård och stöd bland annat i mobilen.
Öka det förebyggande arbetet mot självmord bland barn och unga genom förebyggande program inom skolan. Socialstyrelsen och Skolverket får i uppdrag att arbeta fram en metod. Dessutom ska larm om självmord hanteras som en fråga för sjukvården, inte för polisen vilket ofta sker i dag.
Brister i skolan påverkar
Enligt Annika Strandhäll visar en färsk rapport från Folkhälsomyndigheten att skolan är huvudförklaringen till barns och ungas ökande psykiska ohälsa.
– Bristerna i skolan pekas ut som den främsta anledningen till ungas psykiska ohälsa, både sjunkande skolresultat och det otydliga betygssystemet i kombination med ökade krav på arbetsmarknaden som gör att många känner stress och oro för framtiden, säger hon.
Både SSU och S-studenter har länge drivit frågan om att minska stress och psykisk ohälsa bland unga.
”Kommer göra stor skillnad”
SSU:s ordförande har tidigare pratat om att han själv mått psykiskt dåligt:
– Det här är satsningar som vi och många andra ungdomsorganisationer har efterfrågat under lång tid och det är saker som vi är övertygade om kommer göra stor skillnad. Både för de unga som mår dåligt i dag och som riskerar att må dåligt i morgon, säger Philip Botström.
Nasra Ali från S-studenter påpekar att hon är oerhört glad för att S går till val på att få bukt med den psykiska ohälsan bland unga.
– Utvecklingen är oacceptabel. Men även bland äldre unga, studenter och kvinnor så ökar den psykiska ohälsan och biter sig fast, säger hon.
M: För sent
Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall är inte imponerad av S-förslagen.
– Mot en bakgrund av att köerna till BUP har tredubblats under den här regeringen kommer satsningen alldeles alldeles för sent. Under mandatperioden har välfärdslöftena svikits gång på gång. Detta handlar om våra barn och ungas välmående, säger hon.
Anders W Jonsson, Centerns sjukvårdspolitiska talesperson, tycker också att S förslag kommer för sent och är otillräckliga.
– När Socialdemokraterna tog över regeringsmakten tog de bort den förra alliansregeringens åtgärder och nu har köerna tredubblats till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det är en skandal rent ut sagt. Ungas hälsa måste prioriteras högre och köerna minskas drastiskt.
Dagens tre rubriker 17 maj