Dömdes för våldtäkt av barn – frias
Publicerad 2016-09-26
Han dömdes för våldtäkt av barn år 2007 och avtjänade två år i fängelse.
I dag, nio år senare, friades han.
– Att sitta inne för något man inte gjort är ett rent helvete, säger mannen.
Allting började år 2007 i en stad i Mellansverige.
Johan, som vi kan kalla honom, var då i 30-årsåldern när han fick höra att han anmälts för våldtäkt av en 14-årig flicka.
Nya vittnen
Både i tingsrätten och hovrätten dömdes han mot sitt nekande för våldtäkt av barn.
Bevisningen som fanns var att flickans berättelse, som sade att hon vaknade av att Johan våldtog henne, bedömdes som trovärdig. Flera personer hade hört henne berätta om våldtäkten och vittnade i rätten om hennes sinnesstämning efteråt, att hon var rädd och panikslagen.
Men för en tid sedan trädde nya vittnen fram, tre vittnen som inte känner varandra och som alla berättat att de hört offret säga att hon aldrig våldtogs. Att hon ljugit för att hon behövde pengar.
Högsta domstolen beviljade resning i fallet och i dag friades Johan.
– Jag är förbannad att man kan ljuga om en sådan här sak och att det kan gå så här långt innan man ens kan få upp det till resning. När man måste vänta så här länge så skadar det en både fysiskt och psykiskt, säger Johan.
"Ett helvete"
Han säger att tiden i fängelset var tuff.
– Hade jag suttit inne för något jag hade gjort så hade jag inte brytt mig, men att sitta inne för något man inte har gjort är ett helvete.
I domen som föll i dag i Göta hovrätt fortsätter den i dag unga kvinnan att hävda att hon våldtogs.
En enig hovrätt valde dock att fria och skriver:
"En samlad bedömning av vad som förekommit leder visserligen till att det finns starka skäl som talar för att X blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp av det slag som hon har berättat om. Det förhållandet att det numera finns vittnesuppgifter om att det inte förekommit någon våldtäkt medför dock att det inte kan anses vara ställt utom rimligt tvivel att XX gjort sig skyldig till vare sig våldtäkt mot barn eller våldtäkt på det sätt som åklagaren påstått. Åtalet och X skadeståndstalan ska därför ogillas."
”Som att riva upp gamla sår”
Johan säger att han önskar att han hade fått ett svar på varför den unga kvinnan ljög, som han menar att hon gjorde.
– Jag har aldrig fått svar på det. Det här har tagit nio år av mitt liv. Jag har suttit inne, jag har mått skitdåligt, jag har fått byta arbetsområde och utbilda om mig, jag har inte haft någon inkomst utan levt på minimum. Och för vad?
Den unga kvinnan hade under rättegången ett målsägarbiträde.
Han säger om dagens dom:
– Min klient har varit konsekvent i sin berättelse hela tiden och det finns tillräcklig stödbevisning för att han skulle ha dömts, enligt min uppfattning.
– Det här var som att riva upp gamla sår för henne. Hon mår efter omständigheterna bra men det här har varit påfrestande för henne. Alla gamla tankar kommer tillbaka igen, säger kvinnans målsägarbiträde Kristian Jensen.
