Victoria fann kärlek – i Rom och Egypten
Drottning Victoria, gift med Gustaf V, har beskrivits som en ”perfekt drottning men för ett annat klimat, ett annat land och en annan tid.”
Hon kunde aldrig glömma att hon var tyska, kusin med kejsaren. Hon var hedersöverste i ett tyskt regemente och uppträdde gärna i sin tyska översteuniform. Hon var kompromisslös och höll hårt på hovetiketten. Hon brukade säga: ”När vi måste ha kungliga måste de också uppträda kungligt; det får de betalt för.”
Det var Oscar II som bestämde att kronprins Gustaf skulle gifta sig med Victoria, prinsessa av Baden. Gustaf var arvtagare till dubbelmonarkin Sverige-Norge och var därför åtråvärd för Europas ogifta prinsessor. Själv åtrådde den unge Gustaf ingen särskild, eller något särskilt överhuvudtaget. Han lydde pappas order.
Victoria var utvald därför att hon var släkt med tyska kejsarhuset och andra anrika familjer i Europa. Hon var, som alla Bernadottedrottningar, släkt med Gustav Vasa, men hon var dessutom barnbarnsbarn till den landsförvisade svenske kungen Gustav IV Adolf och kunde därmed förena huset Bernadotte med Gustav III:s fördrivna familj.
Hon var uppfödd i den hårda tyska furstekolan, utan lyx och överflöd. Hon hade svag hälsa och luftrörsbesvär, alltså måste hon härdas med tunna sängkläder i kallt rum. Men hon blev aldrig riktigt frisk.
Hon undervisades i botanik, fysik, matematik, historia och språk. Hon var begåvad och lärde sig snabbt, dessutom var hon en duktig skulptör och målare och kunde spela både Wagner och Beethoven utan noter på pianot. Som vuxen blev hon en skicklig fotograf. Familjen var tyskt sparsam. Därför hade hon bara tre par skor: ett par till vardags, ett par för söndagar och ett par om kejsaren kom på besök.
Hon trivdes inte i Sverige. Äktenskapet med Gustaf blev olyckligt. Hon hostade ständigt i det kalla och fuktiga klimatet och relationen till svärmor, drottning Sofia, var kyligt. De var bägge tyskor, men då den strängt konservativa Victoria stödde de tyska krigsplanerna låg den närmast liberala Sofias sympatier hos England. Hon vantrivdes på Stockholms slott som hon kallade ”statsfängelset”.
Victoria födde tre söner: Gustaf Adolf (blivande Gustaf VI Adolf), Wilhelm, som blev hennes favoritson under smeknamnet ”meine Blume”, och Erik, som föddes sjuklig och dog ung, troligtvis skadad av moderns starka mediciner.
Så ofta hon kunde for hon utomlands på hälsoresor. Den mest kända var resan till Egypten där hon hade en kärleksaffär med den muskulöse hovmannen Gustaf von Blixen-Finecke.
Officiellt skulle han hjälpa Victoria med hennes tunga kamerautrustning och med framkallningen i ett särskilt framkallningstält i öknen. Några månader efteråt fick Gustaf reda på att Victoria och hennes assistent uppenbarligen hade haft mycket trevligt i tältet och att det inte bara var bilder som hade framkallats där.
Gustaf och Victoria hade en gråtfylld uppgörelse. Gustaf berättade vad som hände i brev till föräldrarna, brev som finns i arkivet. Efter detta intresserade sig Gustaf inte längre för kvinnor och Victoria, som då var 30 år gammal, reste till Rom för att söka vård hos den nye societetsläkaren Axel Munthe. Behandlingen skulle pågå i 38 år. Bevarade brev tyder på att de hade en mycket nära relation.
Victoria bodde på Capri nära doktor Munthe och lät sedan bygga Sollidens slott på Öland som en kopia av Munthes San Michele på Capri. Gustaf hade inga höga tankar om hustruns doktor. Han skrev nämligen: ”Han är ett fä och ett kräk , som inte dög till läkare.” Victoria slog sig ner i Rom och kom bara på sporadiska besök till Sverige.
Allt förändrades 1907, då Gustaf blev kung och hon drottning, 45 år gammal. Nu var hon på plats i Stockholm.
Det var den tid då Tyskland upplevde sin gyllene tid. Tysk industri och arméorganisation blev mönster för Europa. Svenska poliser och militärer får pickelhuvor. Tyska blev första främmande språk i skolorna, majoriteten av nobelprisen gick till tyskar.
Victoria stödde ett starkt försvar och var därför den drivande kraften bakom det så kallade bondetåget 1914 då 30 000 svenska bönder marscherade genom slottet för att hylla kungaparet i protest mot regeringens försvarsnedskärningar. Hennes kampanj ledde till att pengar samlades in för två pansarskepp, det ena fick namnet ”Drottning Victoria”. Då första världskriget bröt ut reste hon till Tyskland för att stödja sina forna landsmän. Till vännen Sven Hedin skrev hon: ”Ett sådant folk kan ej gå under!” Hon gjorde allt för att Sverige skulle gå med på Tysklands sida. Hennes sorg var djup då Tyskland besegrades och kejsaren och alla de tyska furstarna blev avsatta.
Hon återvände till Rom och doktor Munthes ömma omsorg. Då hon avled i Rom 67 år gammal 1930 hyllades hon av diktatorn Mussolini. Hennes kista anlände till Stockholm under kanonerna på pansarskeppet ”Drottning Victoria”. Gustaf överlevde sin hustru med 20 år. Hon var den sista drottningen som begravdes i Riddarholmskyrkan.