Svenska Akademien skulle nog kunna lära lite av Korvakademien
Jag bor granne med kvinnan som är preses i Korvakademien.
Preses låter som beteckningen på en slags emulsionsmassa eller korvskinn av långtarm, men det betyder helt enkelt ordförande.
Vår granne preses är alltid glad och trevlig och tycker om hundar, även om hon själv föredrar katter. Men det här handlar inte om henne, utan om Korvakademien och Svenska Akademien.
Det finns nämligen ganska många likheter mellan dessa högvördiga institutioner:
Båda akademierna studerar och sysslar med förpackningar av olika slag. Den ena av ord och meningar. Den andra av födoämnen. Två viktiga, till och med livsavgörande förutsättningar för mänsklig existens.
Båda har ädla syften. Den ena vill "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet". Den andra vill ”höja korvens anseende i samhället och öka utbudet av god korv”. Låt orden språkets och korvens byta plats så förstår ni att akademierna fungerar på ungefär samma sätt.
Båda delar regelbundet ut priser och utmärkelser till framstående utövare av respektive konstart, låt vara att Nobelpriset ger större internationell berömmelse än Årets korvprofil.
Båda har finansierat externa arrangemang för att främja egna intressen. Den ena i form av en återkommande och välbesökt festival. Den andra i form av den mindre publika kulturklubben Forum (numera stängd).
Båda verkar med ekonomiskt stöd. Den ena – med miljardbelopp i befintliga tillgångar – från staten och Bolagsverket. Den andra får bidrag från Lantbrukarnas Riksförbund.
Båda ställer höga krav på sina ledamöter. De ska ha goda kunskaper och ett levande intresse för ämnet och för ändamålet.
Båda har stadgar med bestämmelser om antalet ledamöter. I det ena fallet arton. I det andra tolv. Med tanke på att Korvakademiens arbete inte medför lika stor belastning under vissa tider på året får det anses rimligt att de är färre.
Båda har haft problem med att behålla sina ledamöter. I den ena har fem hoppat av verksamheten med buller och bång. I den andra slutade en för att han flyttade till Malmö.
Skillnader?
Jo, visst finns det sådana. Korvakademiens ledamöter sitter inte på livstid. De har inte heller samma möjlighet att få förmåner som fina bostäder, ordnar och monarkens beskydd.
Å andra sidan behöver ledamöterna i Korvakademien inte avge tysthetslöften eller rösta med svarta och vita kulor. Och trots att det en gång fanns lite delade meningar om svensk korv i förhållande till utländsk, så har de lyckats hålla sams.
Den ena akademien skulle nog kunna lära lite av den andra.
- Det finns sammanlagt arton svenska kungliga akademier, och en uppsjö av andra, som sysslar med allt från surströmming till deckare. De senare beskyddas inte av majestätet. Faktum är att vem som helst kan bilda en akademi med vilka syften som helst.
- Akademeia var namnet på en trädgård utanför Aten där filosofen Platon undervisade och bildade sin egen akademi år 385 före vår tideräkning. Man måste inte vara akademiker för att bli ledamot i en akademi, men det kan vara en fördel att förhålla sig akademisk. De som är trogna en akademi kallas akademister, och en akademisk konst kallas akademism.