Norge mer anständigt - eller naivt - än Sverige
OSLO. Norge kommer med stor sannolikhet drabbas av en allvarlig juridisk kris då domen mot Anders Behring Breivik faller.
Åklagarna gjorde, med tanke på hur lag och praxis ser ut, för all del rätt i att yrka på vård i går.
Men en sådan dom kommer inte att accepteras av en allmänhet som kräver att terroristen straffas för de 77 morden.
Dag 42 i rätten är den näst sista i denna tio veckor långa och ofta svåruthärdligt tunga process.
Det märks. Det är som att vi alla - anhöriga till offren, åklagarna som satt uppe halva natten och filade på slutanförandet, de fem domarna, försvarsadvokaterna, journalisterna, poliserna med sina automatkarbiner - vill att det ska vara över.
Men det åklagare Svein Holden hade att säga i sin slutplädering var sannerligen ingenting som kommer att få Norge att se detta fall som någonting som tar slut i och med att processen avslutas.
Han ansåg nämligen att Breivik inte ska straffas för brotten som förstört livet för tusentals människor och som slungat in landet i ett trauma som ännu bearbetas.
Holden var förvisso inte säker på att terroristen är galen. Men eftersom experterna inte kan komma överens så går det inte att säga att han inte är det.
I Norge anses det vara värre att bura in en psykiskt sjuk människa i fängelse än att en frisk får vård. Vårt grannland är, beroende på synsätt, därvidlag mer anständigt eller mer naivt än Sverige.
Det är svårt för någon som inte har tagit del av debatten här i Oslo att förstå den enorma upprördhet som råder redan innan domen har fallit. Rimliga resonemang om att lagen bör ses över varvas med vulgära, populistiska påståenden om att Breivik kommer att vara fri inom ett år.
En domare vid Högsta domstolen föreslog rent av i en debattartikel häromdagen en folkomröstning om en förändring av tillräknighetsbegreppet.
Det var med andra ord inte utan anledning som åklagaren vädjade till rätten att inte sänka beviskraven för galenskap för att tillfredsställa en upphetsad opinion med fängelse.
Det gjorde han rätt i. Jurister måste stå emot allsköns krav som inte är förenliga med lagen: konsekvenserna av att en känslostyrd folkdomstol fick bestämma skulle förr eller senare bli förskräckliga.
Efteråt. Åklagare Inga Beijer Engh åt choklad och försökte lugna reportrar. "Vad Breivik än döms till så är det inte troligt att han någonsin kommer ut".
Så är det. Frågan om straff eller vård är i en viktig bemärkelse akademisk. Brotten är lösta, terroristen gripen. Det viktigaste är att skydda invånarna mot denne man.
Men debatten och upprördheten visar att juristerna går i total otakt med befolkningen. Det är långt ifrån bra. Lag och ordning bygger på att vi något så när delar en uppfattning om rätt och fel.
Om respekten för juridiken urholkas så får ett land snart mycket allvarliga problem.
Jag tror att 22 juli kommer att leda till en lagändring. Som när Sverige, efter alltför många fall av att galna mördare släppts ut för tidigt av läkare, införde en bestämmelse om att domstol ska avgöra frigivandet.
När ännu en lång dags färd mot eftermiddag var över skämtade jurister om snart förestående semester och väktarna vinkade avvärjande när jag försökte logga ut med id-handlingen Oslo tinghus försett mig med, något som tidigare varit hur viktigt som helst.
Breivik och hans advokater ska i dag göra allt för att domen trots allt ska bli fängelse.
I går blev han så kränkt att han lyfte sin arm i en högerextrem hälsning då han fördes ut, en gest han efter vädjanden från de anhöriga till de mördade upphörde med redan under rättegångens första vecka.