Mellin: Löfven är naiv i överkant
Stefan Löfven vädjar nu till alla riksdagspartier att ”bjuda till” för att undvika kaos.
Det är naivt i överkant.
Politik är ingen snäll bransch.
Vid 14-tiden i går kom det väntade beskedet. Talman Per Westerberg har gett S-ledaren Stefan Löfven i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering med representanter för Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Efter det historiska beskedet, det är 57 år sedan Socialdemokraterna senast satt i koalition, redogjorde Stefan Löfven hur han ser på det parlamentariska läget.
- Nu måste alla bjuda till för att det här ska gå bra, helt enkelt, sade han och upprepade det ännu en gång.
Men det är naivt i överkant att tro att oppositionen ska bjuda till för att hjälpa den blivande statsministern att sitta kvar vid makten. Politik är inget snällspel. Där har alla tjänster en prislapp som visserligen kan förhandlas men inte prutas bort.
Stöd från två partier
Mot den blivande regeringen står sex partier i opposition. I många frågor kommer den behöva stöd från minst två partier utanför regeringen. De kommande åren riskerar att bli väldigt, väldigt förhandlingstäta.
Exakt vad Stefan Löfven menar med att alla måste bjuda till är oklart. Men man skulle kunna beskriva det som att det finns fyra nivåer på samarbeten mellan partier i riksdagen.
Den högsta nivån är en koalition, som den blivande S och MP-regeringen. Och den avgående Alliansregeringen. Att den nya regeringen skulle omfatta fler partier än Socialdemokraterna och Miljöpartiet är för närvarande uteslutet.
Mellannivån är ett formaliserat samarbete. Det hade S, V och MP mellan 1998 och 2006. Men även för detta alternativ saknas det i dag helt förutsättningar.
Har öppnat för samtal
Den näst lägsta nivån är uppgörelser mellan regeringen och ett eller flera partier i olika frågor. Det kan säkert bli aktuellt någon gång under den kommande mandatperioden. Men direkt efter ett val, då fyra av sex oppositionspartier tappat stöd, är det mindre sannolikt. Det sjätte partiet, Sverigedemokraterna, vill Stefan Löfven dessutom inte samarbeta med.
Folkpartiets Jan Björklund har visserligen öppnat för samtal om bland annat kärnkraften och en tredje öronmärkt månad i föräldraförsäkringen. Men möjligen valde han dem för att där är den blivande regeringen inte överens.
Har enskilda träffar
Det allra lägsta nivån är uppgörelser i riksdagens utskott. Det förekommer hela tiden och lär inte upphöra för att Stefan Löfven blir statsminister. Inget parti avsäger sig självfallet att påverka politiken om de får chansen. Men det samarbetet kommer inte ha karaktären av att ”bjuda till”, snarare av att ”få betalt”.
I morgon har Stefan Löfven enskilda träffar med Jan Björklund (FP), Annie Lööf (C), Göran Hägglund (KD) och Anna Kinberg Batra (M), partiets gruppledare i riksdagen. Då får Löfven med stor sannolikhet veta att de inte är beredda att bjuda till särskilt mycket. Men att de heller inte tänker sabotera, i alla fall inte mer än de anser att Socialdemokraterna gjorde.
Om det vill sig illa för Stefan Löfven kommer oppositionen diktera villkoren för hans regering. Den risken ser givetvis även han. Det är därför han vädjar om att alla ska bjuda till.
Löfvens kritiska höst - alla datum
Stefan Löfven har fått frågan av talmannen att bilda regering.
Nu väntar en kritisk höst för S-ledaren.
Aftonbladet har listat alla viktiga datum.
26 september
Löfven ska senast den 26 september kl 12:00 återrapportera sina sonderingar till talmannen.
29 september
Den nya riksdagen inkommer för upprop i kammaren. Val av talman och vice talmän.
30 september
Riksdagens högtidliga öppnande. Kungen håller anförande, men eftersom det varit maktskifte talar inte statsministern. Förslag på ny statsminister - om det finns något - presenteras och bordläggs en första gång.
1 oktober
Statsministeromröstningen kan bordläggas för andra gången.
2 oktober
Om allt har gått som det ska röstar riksdagens 349 ledamöter om förslaget till ny statsminister. Vid omröstningen krävs inte någon uttrycklig majoritet för talmannens förslag. I stället gäller regeln att om mer än hälften av riksdagens ledamöter, minst 175, röstat mot förslaget är det förkastat. Om riksdagen säger nej får talmannen börja om sonderandet.
Efter fyra misslyckade försök blir det nyval.
3 oktober
Regeringsförklaringen presenteras och nya ministrar anmälas inför riksdagen - men bara om en ny statsminister är vald.
15 november
Det absolut sista datumet när en budget ska presenteras, som riksdagen ska ta ställning till.
• Eftersom S och MP är mindre än Alliansen krävs att de förhandlar med V för att få deras stöd.
• Allianspartierna har varit tydliga med att de kommer lägga fram en gemensam budget som de röstar på.
• SD har sagt att partiet inte tänker rösta på sitt eget budgetförslag. Om det har fallit lägger de ned sina röster om det inte gjorts politiska eftergifter i de andra förslagen.
• Om regeringen inte får igenom budgeten hamnar regeringsfrågan åter hos talmannen. Nyval är en utväg.
December
Faran är inte över. Om oppositionspartierna väljer att bryta ur förslag ur budgeten kan de sänkas i efterhand.