Lärare borde dela ut rapporten till unga
Det dödliga våldet minskar, konstaterar Brottsförebyggande rådet än en gång.
I den konspiratoriska tid vi lever i kommer dessvärre denna viktiga rapport att viftas bort av alldeles för många.
Så mycket till nyhet är det egentligen inte. Kriminologer i hela västvärlden har de senaste åren i forskning gång på gång kommit fram till att antalet mord och dråp har blivit färre sedan 1990-talet.
Det hindrar inte att BRÅ-rapporten "Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014" är betydelsefull. Vår kunskap om den allvarligaste brottsligheten måste alltid uppdateras och utvärderas.
Kriminologen Sven Granath konstaterar att antalet "offer för fullbordat dödligt våld" har sjunkit med en tredjedel sedan 1990.
I början på 90-talet dödades i snitt 105 personer per år, motsvarande siffra för åren 2000-2004 var 95 personer och de senaste fem åren är snittet 80 personer per år.
Vad beror utvecklingen på? Forskningen har ingen exakt förklaring. I Sverige hänger det troligen ihop med förändrad alkoholkultur. Vi dricker mer öl och vin och har dragit ner på vodkan.
Att färre barn mördas kan möjligen bero på ny lagstiftning som stärker utsatta barns ställning och på ökad uppmärksamhet på föräldrar i djupa depressioner.
En populär tes i debatten är att en förbättrad akutvård har lett till att människor som i början på 90-talet hade avlidit av sina skador nu går att rädda.
Det stämmer säkerligen i enstaka fall, men det som talar mot en sådan förklaring är att även antalet personer som kommer in till sjukhus efter att ha utsatts för potentiellt dödligt våld och överlever minskar.
Så längt glädjande siffror. Dessvärre ökar också morden i kriminella kretsar i de tre storstäderna.
Det finns skäl att misstänka att det är just denna dystra del av rapporten som de som älskar att snacka skit om att antalet mord skjutit i höjden eftersom araber och muslimer har invaderat fosterlandet kommer att uppmärksamma.
Det är människor som inte vill kännas vid sanningen om det grövsta våldets utveckling. Än mindre vill de höra talas om att nio av tio fall av dödligt våld sker i andra sammanhang än vid kriminella konflikter med skjutvapen.
Visst går det att skratta åt att det finns konspirationsteoretiker som lär tillbringa de kommande dagarna med att på diverse sajter hävda att tjänstemännen på BRÅ är en samling ljugande kulturmarxister som får oförskämt bra betalt för att nationen ska hållas i okunnighet om massinvandringens konsekvenser.
Men det är egentligen inte det minsta roligt. Det sitter numera personer i riksdagen som håller tal om en dystopisk framtid med skenande, dödligt våld om ingenting görs.
Och den årliga Ungdomsbarometern, presenterad tidigare i veckan, visar att misstron mot den parlamentariska demokratin och mot myndigheter är påtaglig.
Åtta procent av de unga och 11 procent av de vuxna tror att världen styrs av hemliga sällskap, fler än 6 av tio i båda kategorier misstänker att viktiga världshändelser inträffar utan att allmänheten informeras och många kan tänka sig att USA låg bakom elfte september.
För den som har följt det offentliga samtalet de senaste åren eller någon gång kikat in på sajter i nätets träskmarker kommer det rimligen inte som en överraskning att stödet för konspirationismen är som störst bland människor som sympatiserar med Sverigedemokraterna.
Att antisemitism, islamofobi och andra former av rasism hämtar näring ur tokiga föreställningar är ingen nyhet, men i kombination med vår tids politiska och sociala oro kan konspirationsteorierna bli farliga.
Gymnasielärarna borde dela ut BRÅ-rapporten till eleverna. För läsning och diskussion. Kriminologer har inte nödvändigtvis alltid rätt, men dessa drygt 70 sidor är ett gediget motargument mot alla dumheter som sköljer över ungdomarna i sociala medier och på sajter dagarna i ända.