Krisen skulle bli permanent om valet genomfördes i dag
Extravalet ser även i denna mätning inte ut att lösa några problem för de politiska partierna.
Alliansen och de rödgröna är nästan lika stora och Sverigedemokraterna är vågmästare.
Precis som i dag.
Om en vecka väntas regeringen fatta beslut om att utlysa nyval till den 22 mars nästa år. Men valet ser även i den här upplagan av Aftonbladet/Sverige tycker inte ut att lösa någon regeringskris.
Tvärtom skulle valet, om det ägde rum i dag, permanenta den parlamentariska kris som för närvarande skakar Sverige.
De tre rödgröna partierna, som stod bakom det nu nedröstade förslaget till statsbudget för nästa år, samlar i dag 40,7 procent av väljarna jämfört med 43,6 procent i valet i höstas.
Alliansens fyra partier stöds av 42,9 procent av väljarna i mätningen. I valet i september fick de stöd av 39,4 procent av väljarna.
Sverigedemokraterna har också växt sedan valet. 13,2 procent säger att de skulle lägga sin röst på SD jämfört med 12,9 procent i höstas.
Det innebär att om någon mot förmodan trott att det extra valet, som den korrekta termen lyder, skulle lösa några problem förmodligen får tänka om.
Inget av de traditionella blocken är i närheten av egen majoritet. Och Sverigedemokraterna är precis som i dag vågmästare och avgör vilken sida som vinner när rött står mot blått.
Den som vill bilda en handlingskraftig regering efter valet måste alltså tänka nytt. Att som statsminister Stefan Löfven (S) hoppas plocka isär Alliansen och samarbeta med ett par av de partierna är inte en väg till framgång.
Den enda riktigt stabila regeringskonstellationen skulle vara ett samarbete mellan Alliansen och Socialdemokraterna. Men just nu finns inte förutsättningar att ens tala om det. Möjligen kan tongångarna vara annorlunda om valresultatet inte på avgörande punkter skiljer sig från höstens.
I vanliga fall brukar Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna ha de mest stabila väljarbaserna. På den punkten är dagens mätning från Sverige tycker ett undantag.
15,4 procent av dem som lade sin röst på S i höstas vet i dag inte vilket parti de ska lägga sin röst på. Motsvarande siffra för SD är 11,2 procent.
För de partier som normalt sett har de mest rörliga väljarna är siffrorna lägre. 4,5 procent av dem som röstade på Folkpartiet i höstas och 9,2 procent av dem som valde Miljöpartiet vet i dag inte vad de ska rösta på.
I genomsnitt är nästan var tionde väljare, 9,4 procent, osäkra. Det är en siffra som är lägre än inför förra riksdagsvalet men ändå tillräckligt hög för att mycket ska kunna hända än. Det får man faktiskt hoppas att det gör.
Det skulle vara ett magplask av gigantiska mått att släpa svenska folket till valurnorna ett halvår efter det ordinarie valet om resultatet blir ungefär detsamma. Då har det kostat tid, pengar och en väldig massa arbete helt i onödan.