Därför är EU-valet också viktigt
Hundra dagar återstår till valet till EU-parlamentet.
Skäms du för att du inte visste det? Glöm det, det gör nästan ingen.
Här följer kortkursen – tio lektioner om EU-valet.
Den som fyllt 18 år får rösta i valet till EU-parlamentet söndagen den 25 maj. Ledamöterna väljs vart femte år. För första gången sedan Sverige blev medlem i EU 1995 infaller parlamentsvalet och valen till riksdag, landsting och kommuner samma år. Därför kallas det ”supervalåret”.
1. Vad är parlamentet?
EU-parlamentet är det enda multinationella parlamentet i världen och består av ledamöter från 28 medlemsländer.
Parlamentet sammanträder oftast i Bryssel, Belgien men tolv gånger om året samlas det, till mångas förtret, i Strasbourg, Frankrike.
Parlamentet är EU:s enda direktvalda institution. Valet äger rum mellan 22 och 25 maj, olika dagar på grund av olika traditioner i de olika medlemsländerna. Rösträkningen börjar klockan 22 den sista valdagen.
Efter valet är antalet ledamöter 751, och 20 av dem kommer från Sverige.
2. Vad gör parlamentet?
Parlamentets stiftar lagar som gäller i hela EU, alltså även i Sverige. Förslagen kommer från EU-kommissionen och beslutas sedan av ministerrådet och EU-parlamentet.
De måste alltid bli överens. Ibland går det fort, i vissa fall tar det mycket lång tid.
När parlamentet och rådet behandlat en fråga flera gånger, utan att bli överens, inkallas en förlikningskommitté. Den består av lika många företrädare från EU-parlamentet och rådet och utarbetar ett gemensamt förslag som de tror kan gå igenom. Om kommittén inte är överens inom sex veckor faller förslaget.
Parlamentet godkänner också budgeten och granskar EU:s pengaförvaltning.
På förslag från Europeiska rådet utser parlamentet EU-kommissionens ordförande. De frågar också ut föreslagna kommissionärer och godkänner, eller förkastar, kommissionen i sin helhet. Det brukar försvinna en eller ett par kandidater under den processen.
Ytterligare en viktig funktion är att bevilja kommissionen ansvarsfrihet. Ledamöterna kan avsätta kommissionen. Det har hänt vid ett tillfälle hittills.
3. Vilka får rösta?
Den som fyllt 18 år, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Eller medborgare i ett annat EU-land som är folkbokförd här.
I hela EU har 400 miljoner personer rösträtt. I Sverige är väljarna sju miljoner.
4. Varför ska man rösta?
Framför allt för att ungefär 60 procent av all lagstiftning som riksdagen behandlar har sitt ursprung i EU. Detsamma gäller beslut i kommunerna.
EU-parlamentet är mäktig spelare i våra liv. Dess sammansättning efter valet i vår kommer att ha stor påverkan på EU:s framtid. Att låta någon annan utöva den makten i stället för dig vore dumt.
En ledamot med särskilt tunga uppgifter har mer att säga till i Sverige än en genomsnittlig svensk minister.
5. Skillnaden från tidigare val?
Den största skillnaden är att Lissabonfördraget trädde i kraft efter förra EU-valet 2009. Det gav parlamentet betydligt större befogenheter än tidigare. Exempelvis har parlamentet fått medbestämmanderätt i fler frågor. Och det är med och utser EU-kommissionens ordförande.
6. Vad är det för skillnad mellan kommissionen, ministerrådet och parlamentet?
Kommissionen är EU:s förslagsställande organ och det som, vid sidan av domstolen, ska se till att länderna håller sig till reglerna. Den leds av en ordförande och 27 kommissionärer, en från varje medlemsland. Sveriges kommissionär nu är Cecilia Malmström som ansvarar för rättsfrågor.
Ministerrådet, eller Europeiska rådet som det heter när statsministrarna och presidenterna samlas, är ett beslutande möte mellan medlemsländerna. En minister från varje land. Vem det är beror på vilken fråga som ska behandlas.
Parlamentet – repetera lektion 1.
7. Finns det EU-partier?
Både ja och nej. I Sverige röstar du på de partier som ställer upp i valet. I dag sitter alla riksdagspartierna i parlamentet utom Sverigedemokraterna. Dessutom har Piratpartiet två mandat.
I parlamentet sluter de sig samman med likasinnade och bildar partigrupper. M och KD är exempelvis med i EPP, S i S&D. Nya grupper kan bildas efter valet, exempelvis sonderar SD terrängen med likasinnade partier.
För att bilda en partigrupp krävs minst 25 ledamöter från 7 länder. Ett parti måste inte ingå en grupp men får mer att säga till om då.
8. Vad står på agendan fram till valdagen?
Parlamentets sista sejour är i april. Bland det som väntas behandlas fram till dess är en ny tobakslag, ett järnvägspaket, bilars koldioxidutsläpp, dataskydd och EU:s ståndpunkter inför nästa års klimattoppmöte.
9. Kommissionens ordförande.
Det här är ultrastort i EU-världen men kanske inte vid köksbordet. EU-kommissionens ordförande föreslås av medlemsländerna innan parlamentet röstar i mitten av juli.
Hittills har fyra partigrupper utsett sin kandidat men den största, EPP, gör det först i mars.
Den 14 maj möts kandidaterna i en debatt som tv-sänds i hela unionen.
Allt det här är nytt och Bryssel bubblar av glädje - eller förtrytelse, beroende på vilken sida man står på.
10. Hur många brukar rösta?
Intresset är tyvärr dåligt. I förra valet röstade 45,5 procent av de svenska väljarna, den högsta siffran hittills. I genomsnitt i hela dåvarande EU var valdeltagandet 43 procent, den sämsta siffran hittills.
I årets val kan valdeltagande bli högre. Många högerpopulistiska partier ställer upp och har fått stort stöd i opinionsmätningarna.
Fullärd? Kanske inte riktigt. Men det här var grundkursen.