Osäkert om Dan Eliasson gjort fel – ändå krävs hans avgång
Vår tid är bullrig och impulsiv, den kräver blixtsnabba fördömanden.
Är det för mycket begärt att politiker och kommentariat väntar med att kräva rikspolischef Dan Eliassons avgång tills de vet vad som har hänt?
Sveriges radio hävdade i går att Dan Eliasson undertecknat ett dokument som innebär att polisen frångår bestämmelser om känsliga personaluppgifter.
I stället för att använda en av Försvarsmakten godkänd kryptering ska rikspolischefen av besparingsskäl ha valt en annan teknisk lösning.
På andra sidan Transportstyrelsen är denna story givetvis hot stuff och sett i ljuset av de blåsväder Eliasson tidigare har befunnit sig i närmast oemotståndlig för alla de partiledare, ledarskribenter och kolumnister vars behov av att synas och höras aldrig tycks mättas.
Så utvecklade sig också cirkusen i dag enligt en dramaturgi som inte var svår att förutse.
"Regeringen måste förklara sig", trumpeterade vänsterledaren Jonas Sjöstedt.
"Mycket allvarligt", morrade liberalernas Jan Björklund, medan centerns partiordförande Annie Lööf lät undslippa ett så originellt krav som att "en polischef ska följa lag och ordning". Räck upp handen, den som inte håller med.
Diverse ledarsidor hoppade naturligtvis på tåget och Expressen lät meddela att det inte räcker med att Eliasson får sparken, för säkerhets skull måste en haverikommission tillsättas.
I medietjattret ingick även den sedvanliga kommentaren från åklagarmyndigheten – "det här kommer vi möjligen att titta närmare på" – samt ett löfte från justitieminister Morgan Johansson om att "gå till botten" med det hela.
Att polisen i pressmeddelande efter pressmeddelande under dagen hävdade att inga hemliga datauppgifter har skickats via osäkra krypteringslösningar och att reglerna följts fästes ingen nämnvärd vikt vid.
Och efter mycket om och men bröt Eliasson i kväll tystnaden. Han hänvisade till 13:e paragrafen i säkerhetsskyddsförordningen och sa att polisen inte har brutit mot reglerna, men att beslutet han skrev under kunde ha formulerats på ett bättre sätt.
Ett besked som inte kan ha gjort någon särskilt mycket klokare.
Kanske har rikspolischefen rätt. Kanske har Ekot rätt. Kanske har både Ekot och Eliasson delvis rätt och delvis fel. Konstigare saker har hänt.
Jag har ingen aning om vad som är sant i den här historien. Det har å andra sidan inte heller alla de som så tvärsäkert har uttalat sig.
Frestelsen tenderar att bli för stor, det vet jag av egen erfarenhet efter många år på en kvällstidning. Få saker är så enkla och tacksamma som att sjunga med änglarna.
Ja, Aftonbladet och andra medier bär givetvis en del av ansvaret. Kraven på kommentarer, på rubrikvänliga uttalanden, på konflikt, de kraven tycks bara öka och öka.
Det är naturligtvis lönlöst att vädja om att vänta tills bilden har klarnat innan gapandet och tjoandet om huvuden på fat och kriskommissioner sätter i gång.
Därtill är samtiden alldeles för rastlös, för att inte säga för dum.