KD:s vårdförslag är en tunn soppa
Kristdemokraterna vill revolutionera vården och kallar det ”århundradets vårdreform”.
Det har de gått till val på i över ett decennium.
Men det som presenterades i dag var en tunn soppa.
Inför en höstbudget brukar utspelen dugga tätt och det slås på stora trumman för både stora och små satsningar. Denna sömniga höstlovsvecka verkar den nya regeringens utspel istället vara av den mer lågmälda typen.
På tisdag nästa vecka presenterar M, KD och L tillsammans med SD sin första budget. Det är bistra tider och finansminister Svantesson har redan gjort allt för att sänka förväntningarna på stora genomgripande reformer.
Efter en valrörelses höga tonläge kommer verkligheten alltid ikapp när den första budgeten ska förhandlas fram.
Smekmånaden är över
För Kristdemokraterna verkar verkligheten ha kommit ikapp redan under förhandlingarna av Tidöavtalet.
I Tidöavtalet är det inte mycket kvar av partiets högtflygande planer på att förstatliga vården. Ett vallöfte som hängt med i snart ett decennium. Istället ska det utredas vilka för- och nackdelar det finns med helt eller delvis statligt styrd vård.
Tidöavtalet har också förslag på en nationell plan för att se över kompetensen och personalförsörjningen i vården.
Ett annat av de avtalade förslagen är en nationell vårdförmedling. Förhoppningen är att vårdförmedlingen ska kapa köerna och lösa bristen på vårdplatser.
Det var en tunn saft redan och när två av de nya kristdemokratiska ministrarna nu fick presentera sina budgetnyheter var det i stort sett bara vatten kvar.
Sammanlagt ska 300 miljoner satsas på att bryta människors ensamhet. Det kanske låter som mycket men är en liten post i en statsbudget. Pengarna ska också delas ut i många små delar till olika satsningar.
Regeringen lägger en miljard på en prestationsbaserad ersättning till regionerna med förhoppningen att det ska leda till fler vårdplatser. Pengar avsätts också med ”avsikten” att införa en nationell vårdförmedling.
Det är nu eller aldrig
I valrörelsen var sjukvården en av väljarnas viktigaste frågor. Efter det stresstest som pandemin utsatt den svenska vården för har flera brister blivit uppenbara. Bland annat bristen på personal och bristen på gemensam styrning. Coronakommissionen pekade ut det decentraliserade systemet med 21 regioner som en svaghet under pandemin.
Det bistra ekonomiska läget gör att den nya regeringen kommer att ha det svårt att leva upp till väljarnas förväntningar på stora reformer. Men väljarna har samtidigt högt förtroende för Moderaterna när det kommer till den ekonomiska politiken. Svantesson har allt att vinna på en återhållsam och stram ekonomisk politik om det har vänt i god till till nästa val.
För Kristdemokraterna är det tvärtom. Ingen väljare kommer att orka lyssna på samma vallöfte om att förstatliga vården, ett fjärde val.
Vi har läst Tidöavtalet så att du slipper