Drömmen om ett svenskt imperium
I dag, för 390 år sedan, föddes drömmen om ett svenskt världsimperium hos de svenska makthavarna.
Gustav II Adolf och hans starke man Axel Oxenstierna såg hur England, Nederländerna, Spanien och Frankrike sträckte ut sig över de nyupptäckta kontinenterna.
Varför inte även Sverige?
De svenska arméerna drog segrande fram i det trettioåriga kriget. Gustav II Adolf såg sig som arvtagare till de tappra goterna. Han hade redan förvandlat hela Finska viken till en svensk insjö och hans trupper hade erövrat över 100 tyska städer.
Den blågula fanan hissades i nya besittningar i Europa och år 1628 skrev kungen kontrakt med hertigen av Buckingham om att den karibiska ön Jamaica skulle bli svensk.
Som betalning skulle hertigen få tio procent på vinsten från guldgruvorna på Jamaica. I dag vet vi att det inte finns mycket guld på Jamaica och drömmen om denna ö dog då hertigen mördades kort efteråt.
Men den svenska drömmen om ett kolonialt imperium levde vidare. Då även Gustav II Adolf var borta drev Axel Oxenstierna planerna framåt. Handelsbolag bildades och holländska experter anlitades.
I november 1637 seglade fartygen Kalmar Nyckel och Fågel Grip ut från Göteborg med en liten skara sjömän och militärer ombord. Uppdraget var: skapa en svensk koloni (Nya Sverige) i trakten av dagens Delaware, söder om New York.
Därefter skulle fartygen fortsätta söderut till Florida, för Oxenstierna fantiserade om ett svenskt kolonialvälde från Florida till New Foundland. Detta var över 100 år innan USA bildades.
Få européer hade slagit sig ner på den nordamerikanska kontinenten. Engelsmän, nederländare och spanjorer hade små områden, resten kontrollerades av Amerikas urinvånare.
Den viktigaste produkten svenskarna sökte i Amerika var tobak. Vanan att ”dricka tobak” som man sa, hade kommit till Sverige under trettioåriga kriget.
Redan 1629 rapporterades att studenterna i Uppsala bolmade friskt och de första fördömandena kom några år senare, då drottning Kristina skrev att tobaksrökning blivit en ”inrotad ovana och stort missbruk”.
Det var en holländare, Peter Minuit, guvernör över kolonin Nya Nederländerna, som ledde den första svenska expeditionen. Han förhandlade med fem hövdingar av Lenapefolket och köpte av dem mark vid Delawarefloden. Det var samme Minuit som några år tidigare hade köpt hela Manhattan.
Köpesumman var varor för 25 dollar. Nu betalade han igen med småkrafs från Europa.
Ingen vet exakt vad Nya Sverige kostade - för köpekontraktet försvann.
I samma ögonblick som kontraktet undertecknades skapades den förs-ta stora kulturkollisionen mellan européerna och urinvånare.
Svenskarna trodde att de köpt mark. De hade ju papper på det. Problemet var att Lenapefolket omöjligt kunde ha sålt jorden, för enligt dem kunde ingen människa äga skogen och marken. Däremot kunde svenskarna, om de uppförde sig väl, köpa sig rätten att leva där och bruka jorden vid sidan av urinvånarna.
Nya Sverige sträckte sig cirka trettio mil i nordsydlig riktning och ungefär tolv svenska mil i östvästlig. I dag ligger storstaden Philadelphia i det som en gång var ”Nya Sverige”.
Det blev ingen fart på affärerna. Det var svårt att få frivilliga att göra den då cirka fyra månader långa och oerhört strapatsrika seglatsen. Därför sändes många dömda brottslingar till den nya kolonin. Om de arbetade på kronans mark i fem år kunde de bli fria och själva skaffa mark.
Flera hundra finska svedjebrukare från det svenska riket anslöt sig frivilligt. De byggde bosättningar med namn som Finland, Nya Vaasa, Korsholm och till och med Sveaborg, 100 år innan fästningen Sveaborg byggdes vid Helsingfors.
Den svenska regeringen hade stora ekonomiska problem. Kronan orkade inte satsa på kolonin där borta. Efter 17 år erövrades området av nederländarna.
Drömmen om ett svenskt kolonialt imperium fanns ändå kvar, för nu hade storföretagaren Louis De Geer låtit köpa ett område i Västafrika, Cabo Corso, i nuvarande Ghana. Där hissades den svenska flaggan och ett fort byggdes. Även det området erövrades av nederländarna och blågul fana halades efter bara elva år.
Vad som hände i Nya Sverige och i Cabo Corso och med hela den svenska koloniala drömmen kommer jag att berätta i en bok som utkommer nästa år.
Familjen Rambo lever kvar
... ättlingar till några av de första svenska nybyggarna på 1600-talet lever än och nu är välbeställda familjer i trakten, som familjen Rambo? Rambo kommer av Ramberget, utanför Göteborg.
Första nybyggaren var en frigiven slav
... en av de första nybyggarna i Nya Sverige var en frigiven slav, Anthony Swartz? Han kom till kolonin från brittiska Virginia.
Svenska talades i 100 år
... då kolonin Nya Sverige så småningom övertogs av britterna kunde svenskarna och finnarna fortsätta att leva med inre autonomi, ungefär som förr? Svenska talades i området till slutet av 1700-talet.