Petad av Putin – men hon fortsätter kämpa för det fria ordet
Att prata med Galina Timochenko, chefredaktören som fick sparken och blev symbolen för Moskvas attacker mot oberoende medier, är lika lärorikt som dystert.
Vad hittar Putin på härnäst?
I dag för 250 år sedan antog den svenska kungen världens första lagstiftning som garanterade rätten till fri press.
För att högtidlighålla årsdagen anordnade Utrikesdepartementet och Medieinstitutet Fojo i förmiddags ett rundabordssamtal med inbjudna utländska och svenska journalister.
Nu blåser en helt annan vind genom Europa än då förlagan till vår nuvarande tryckfrihetsförordning, inspirerad av den kulturhistoriska rörelsen som kom att kallas upplysningstiden, antogs den 2 december 1776.
Många är de ämnen som finns att avhandla. Hot och hat mot kvinnliga journalister, den fria pressens ställning i olika europeiska länder, högerpopulismens framväxt, grasserande desinformation.
Galina Timochenko, en vänlig medelålders kvinna med fast blick och hest skratt, är pessimistisk.
– Tiderna är hårda för journalistiken. Och jag befarar att de kommer att bli ännu hårdare, säger hon.
Timochenko var fram till i mars 2014 chefredaktör för en av Europas pest populära nyhetssajter, Lenta.ru. Ägd av den ryska miljardären Alexander Mamut hade redaktionen tillräckliga finansiella muskler för att kunna satsa på fri och kvalitativ journalistik.
– Men det blev svårare och svårare. Kreml tog mer och mer kontroll över medierna och över internet, säger hon.
En dag blev hon inkallad till chefen. Hon visste direkt vad det handlade om och frågade när hon skulle tvingas gå. "Omedelbart. Folk i Kreml är inte nöjda", svarade Mamut.
– Jag hade förmånen att få delta i min egen begravning. Jag hade jobbat 15 timmar om dagen i 15 år med att bygga upp sajten. På en dag var allt över.
Vad var det egentligen som hade hänt? Den formella orsaken var att sajten publicerat en intervju med en ledare för Högra sektorn, ett högerextremt och ultranationalistiskt parti i Ukraina. Någon dag innan hon fick sparken varnade den ryska mediekontrollanten sajten för att den hade publicerat "material som är extrem till sin natur".
Men Timochenko är övertygad om att det bara är ett svepskäl. Egentligen handlade beslutet om redaktionens granskande journalistik och bevakningen av Euromajdan, protesterna och oroligheterna i Ukraina under 2013 och 2014 som inte behagade Moskva.
Det skulle senare också läcka sms från en tjänsteman på mellannivå i Kreml som avslöjade att Putinregimen en längre tid varit missnöjt med Lenta.ru. Och med andra bångstyriga redaktioner. Nyhetsbyrån RIA Novosti stängdes och öppnades igen med ett mähä till chef. Ledande kabel- och satellitoperatörer sa upp kontraktet med en oberoende tv-kanal.
Behandlingen av Timochenko ritade om den ryska mediekartan. De följande månaderna sade hela tidningsredaktioner upp sig i protest mot censur, nya medielagar och trakasserier mot finansiärer av journalistik.
Själv har hon inte gett upp. 22 av hennes medarbetare lämnade sitt hemland och följde med henne till Riga, för att bygga upp en ny sajt, Meduza.io.
– Jag ringde runt till mina kollegor. Sa att vi hade en chans att börja om. Många av dem nappade.
Timochenko talar snabbt, händerna rör sig yvigt, hennes energi är påtaglig. Mötet äger rum i Utrikesdepartementets internationella pressrum. På väggarna hänger foton på berömda svenskar: Olof Palme, Astrid Lindgren, Dag Hammarskjöld.
Sajten är på ryska och riktar sig till en rysk publik. Korta nyheter. Inga ledare eller kolumnister. Fem miljoner unika besökare i månaden. En publicistisk verksamhet som till hälften finansieras med annonser, till hälften med privata finansiärer.
– Vi har ett enda syfte. Att ta tillbaka den nyhetsjournalistik som staten stal av oss.
Kommer Galina Timochenko att lyckas?