Inte ens i rymden går det bra för Putin
Det skulle ha blivit en efterlängtad propagandaseger för Ryssland och Vladimir Putin.
I stället blir kraschen av den ryska rymdfarkosten Luna 25 mot månen ännu en påminnelse om hur Ryssland går bakåt som modern nation och läget för Putin försämras.
Under det kalla kriget var rymdkapplöpningen en del av kraftmätningen mellan USA och Sovjetunionen. Vilket land var bäst på avancerad teknisk utveckling?
Sovjet blev först med att sätta en människa i en omloppsbana runt Jorden men efter att USA blev först med att lyckas landsätta en människa på månen tappade Sovjetunionen lite av intresset.
När Berlinmuren föll och Sovjetunionen upplöstes 1991 var kampen definitivt över.
På senare år har dock intresset för rymden ökat på nytt. USA planerar att återuppta bemannade rymdfärder till månen. I takt med att Putin velat återupprätta den ryska stormaktsglansen från Sovjettiden har även Ryssland avancerade rymdplaner.
Luna 25 var en del i det programmet. Farkosten skulle ha landat vid månens sydpol där man misstänker att det finns vatten som är permanent fruset. Ryssland hade i så fall blivit först med den bedriften.
Men när Luna 25 skulle landa gick någonting fel och farkosten kraschade mot månens yta.
Bakslaget för Putin blir extra tungt i ljuset av den ryska invasionen av Ukraina.
Om månlandningen lyckats hade det för många ryssar bekräftat bilden att deras land trots kriget i Ukraina och pariastämpeln fortsätter att vara tekniskt framstående och kan mäta sig med såväl USA som Kina.
Blåst på konfekten
För Putin hade det varit en mycket välkommen propagandaseger för att stärka sin alltmer ifrågasatta ställning på hemmaplan. Nu blev han blåst på konfekten och tvingas registrera ännu en motgång.
Dessa har kommit slag i slag efter Putins gigantiska felkalkyl när han trodde sig kunna inta Kiev på 1–2 veckor, sätta in en lydregim och ta över kontrollen över hela Ukraina.
För Putin finns det verkligen ett före och ett efter invasionen.
Förr ansågs han även i väst som en skicklig ledare och svår motståndare. Mycket gick rätt för honom och Ryssland i det internationella spelet.
Efter invasionen har i stort sett allt som kunnat gå fel gjort det. Den ryska armén som Putin låtit återuppbygga visade sig vara en inkompetent, och i åtminstone Ukraina, extremt omotiverad potemkinkuliss.
Kriget har isolerat Ryssland i världen. Kina stöttar visserligen Moskva med har förvandlat stormakten till en billig råvaruleverantör. Ryssland har kvar goda förbindelser med många länder i Afrika och i viss mån med Indien men Putins stjärna har närmast befunnit sig i fritt fall.
Rymdprogrammet hade kunnat ge tillbaka en del av självförtroendet till både Putin och ryssarna i gemen. Den senaste ryska månlandningen skedde för 47 år sedan.
Stressad landning
Det ryska rymdprogrammet har egentligen inget med kriget att göra men efter invasionen har västvärlden stoppat all export av känslig teknik och avancerad elektronik till Ryssland. Det kan ha påverkat den teknik som användes vid landningen och bidragit till misslyckandet.
Från början var Luna 25 och dess tänkta efterföljare Luna 26, 27 och 28 ett samarbete mellan ryska Roscosmos och den Europeiska rymdstyrelsen, ESA. Men efter att Ryssland startade kriget den 24 februari förra året så upphörde allt sådant samarbete.
Även en kapplöpning med Indien kan ha stressat på Ryssland landningsförsök. Indiska Chandrayaan 3 sköts upp redan i juli men har tagit en längre väg mot månens sydpol. Den är tänkt att landa på onsdag. Luna 25 sköts upp den 10 augusti och mycket talar för att Ryssland gärna ville komma först och kanske därför påskyndade landningsmanövern.
Att Putins berövats en propagandaseger känns bra men i övrigt finns det inga skäl att jubla över det ryska misslyckandet. Tvärtom. All rymdforskning kan komma hela mänskligheten till del, inte minst när det gäller möjligheterna att i framtiden använda månen som en bas för vidare färder längre ut i rymden.
Förbjuder engelska
Så länge kriget i Ukraina fortsätter får Ryssland svårt att få tag på delar och elektronik som behövs för avancerade rymdfärder. Redan tidigare hade missionerna för Luna 26, 27 och 28 skjutits fram. Risken är uppenbar att det nu blir ytterligare förseningar.
Mycket talar för att framtidens rymdkapplöpning snarare kommer att ske mellan Kina och USA.
Kina hoppas bli först med att landa en människa på månens baksida, något som tekniskt sett är svårare.
Putin ägnar i stället mycket kraft åt att ännu mer isolera Ryssland från omvärlden. Enligt rapporter i bland annat Sveriges Radio pågår försök att plocka bort engelska från skolschemat. Något som knappast skulle förbättra Rysslands chanser att slåss om platsen som världen främsta rymdnation.