Tysk skojare köpte en kunglig adoption
I varje släkt finns det ett antal svarta får, sådana som inte blir bjudna på släktkalasen. Det kan vara familjemedlemmar som av en eller annan anledning anses leva opassande och som den övriga släkten därför skäms för.
I en vanlig familj kan man låtsas som om att de svarta fåren inte finns, men i en kunglig familj skapar de stora rubriker i media.
Givetvis har även släkten Bernadotte medlemmar som man helst inte talar om. Sålunda är det få som numera nämner kungens moster Calma, syster till prinsessan Sibylla. Calma blev mycket omskriven 1965 då det visade sig att den då 52-åriga damen försörjde sig med att resa runt och sälja pullovrar i Tyskland. Hon bodde på ett värdshus med sin fästman, en parkettläggare i 20-årsåldern. Intervjuad i en kvällstidning förklarade hon sig mycket nöjd med sitt liv. Hon var fri och lycklig och saknade inte den furstiga glansen.
Kungens farfars far, Gustaf V, hade flera yngre bröder, en av dem hette Carl. Prins Carl hade en son som kallades Carl Jr, en lång och stilig man som såg ut som en lite excentrisk engelsk gentleman.
Han hade den bästa bakgrund, farfar var kung Oscar II, pappa var prins av Sverige, mamma var dansk prinsessa. Hans syster Astrid blev drottning och legend i Belgien, syster Margaretha gifte sig med en dansk prins och systern Märtha gifte sig med kronprins Olav av Norge, det är hennes son som är kung i Norge i dag.
Själv gifte sig Carl Jr med en svensk adelsdam, han förlorade arvsrätten till tronen och sin svenska prinstitel, men hans belgiske svåger gav honom en belgisk prinstitel, så Carl Jr kunde gå ut i livet som prins. Han behövde den kungliga glansen för han ville slå sig på affärer, något han dessvärre inte hade några som helst anlag för. Han kom i händerna på skojare, som utnyttjade prinsens namn och alla fall i början goda rykte.
Snabbt drogs han in i en virvel av växlar, lån, falska kontrakt, brutna löften, borgensförbindelser och täta besök i domstolslokaler. I centrum för skandalerna fanns en rik och originell dam som hette Florence Stephens på Huseby. Prinsens kumpan hamnade i fängelse och själv flydde han mer eller mindre frivilligt till Spanien. Han skiljde sig och gifte sig med Anna, en byggmästardotter från Djursholm. Hon kallade sig prinsessan Anna. Då rubrikerna var som störst försvann Anna med en rik amerikan varpå hon började kalla sig ”före detta prinsessan Ann.” Utan -a.
Carl togs då om hand av husets hembiträde, den 21 år yngre norskan Kristine. De gifte sig 1978. Paret hade då länge bott tillsammans i Benalmadena i Spanien där ”Don Carlos” eller ”Principe” Carlos var mycket populär.
Mot slutet av sitt liv fick Carl Jr träffa svenska släktingar igen, sålunda var kung Carl Gustaf och drottning Silvia var med på hans 90-årsdag som firades i Oslo, för han var ofta hos sina norska släktingar. Han avled 2003, 92 år gammal och ligger begravd på den kungliga kyrkogården i Haga.
En Bernadotte som fick stora rubriker i många år var Lennart Bernadotte på slottet Mainau vid Bodensjön, son till prins Wilhelm, sonson till Gustaf V. Lennarts mor var rysk prinsessa. Själv gifte han sig mot släktens vilja med en icke kunglig kvinna, varför han uteslöts ur kungahuset. Han fick fyra barn med sin första fru men skiljde sig från henne och gifte sig med den 33 år yngre dottern till trädgårdsmästaren på Mainau. Med henne fick han fem barn.
Lennart Bernadottes äldste son Jan (född 1941) väckte stor uppmärksamhet då han efter ett äventyrligt liv och sex äktenskap kommit i ekonomisk knipa. Han hade bränt sitt arv på vin, kvinnor och sång och tidvis tvingats försörja sig som diskare och servitör. En skurkaktig tysk affärsman hörde talas om greve Bernadottes ekonomiska nöd. Tysken erbjöd sig att betala motsvarande 1,5 miljoner kronor för att låta sig bli adopterad av Jan. Då skulle tysken bli greve Berna-dotte av Wisborg. Adoptionen genomfördes i tysk domstol, fast med delvis falska dokument, för Jan var tvungen att intyga att han och tysken hade haft en nära far- och son-relation i många år.
Den nye greven Bernadotte kastade sig genast in i bedrägerier i Tyskland där han kallade sig prins Bernadotte och hänvisade till släktskapet med de svenska, danska, brittiska och ryska kungahusen.
Det slutade naturligtvis illa för tysken och för Jan Bernadotte. Tysken ställdes inför rätta och Jan bor numera i största enkelhet med mager pension hos en syster i Södermanland, mycket långt från slott och glamour. Han är inte välkommen på släktkalasen på Stockholms slott.