Vi borde alla fråga: Vad fan får kvinnorna?
Nettie Honeyball ville spela fotboll. Det var inte mer med det.
Men nu råkade hon leva i England i slutet av 1800-talet, en tid då kvinnor inte spelade fotboll.
”I begynnelsen var kuken”, skriver Sportbladets Simon Bank i ett porträtt av Nettie Honeyball som i vintras publicerades i kvinnoantologin ”En annan historia”.
Honeyballs och de andra kvinnliga utövarnas intresse väckte frågor: Hur ska en kvinna klä sig? Vad kan en kvinna göra? Vad är ens en kvinna?
På den tiden var damfotbollen en protest mot allt i samtiden, konstaterar Simon Bank. Kanske är det fortfarande så.
För nu hotar damlandslaget att bojkotta Fotbollsgalan i protest mot att avtalsförhandlingarna med Svenska Fotbollförbundet har strandat.
Gissningsvis handlar damernas krav inte om pengabingar och badkar fyllda med champagne. Antagligen ligger deras önskemål inte ens i närheten av herrlandslagets villkor.
Ändå blev nationalsportens förbundsordförande arg: Karl-Erik Nilsson hoppades att bojkotten var ett missförstånd, trots att det inte fanns något att missförstå.
Herrlandslagets chef blev ännu argare: Lars Richt tyckte att utspelet störde herrarnas uppladdning inför VM-kvalet mot Italien.
Förbundets generalsekreterare blev argast av dem alla: ”Man behöver inte spela för landslaget om man inte vill”, sa Håkan Sjöstrand till Fotbollskanalen.
Fotbollen verkar så klart i en marknadsekonomi där herrlandslaget omsätter större summor än damernas dito. Färre frågar sig vem som betalar grundplåten.
Det statliga stödet till idrottsrörelsen ligger på närmare två miljarder kronor per år. Kommunernas stöd är på drygt en miljard. Och fotbollen får allra mest.
Utan våra skattepengar hade Svenska Fotbollförbundet inte existerat. I anständighetens namn borde vi alla att travestera Svenskt näringslivs ordförande Leif Östling och fråga: Vad fan får kvinnorna?
I begynnelsen var förvisso kuken, nu är det 2017. En bojkott löser kanske inget, men tystnad gör det inte heller.
För vad gör kvinnor som drömmer om frihet, men har alla odds emot sig? De gör det ändå.
Nettie Honeyball var 20 år när hon startade British ladies FC, ett av världens första damlag. Andra kvinnor tog vid och byggde damfotbollen till vad den är i dag.
Trots fördomar och hån. Trots bakåtsträvare. Trots jämställdhet i alla styrdokument, men fortfarande inte i några plånböcker.
Historien talar klarspråk: kvinnor har gått segrande ur nästan alla fajter som tagits för jämställdhet.
I samhället och inom idrotten, förr eller senare.
Frågan är när företrädarna för nationalsporten ska förstå det.
För 100 år sedan
År 1917 diskuterade många göteborgare möjligheten att starta tävlingsinriktad damfotboll i Göteborg.
Men Hugo Levin, ordförande för Göteborgs Fotbollförbund och ledamot i Svenska Fotbollförbundet, satte ner foten på ett stormöte. Levin förklarade att fotboll var en olämplig idrott för kvinnor.
I stället bildades Göteborgs damers bollklubb med bandy och landhockey, idrotter som Levin ansåg vara lämpligare för kvinnor att utöva.
Källa: ”Amasoner på planen” av Jonny Hjelm (Boréa bokförlag, 2004)