I Asheville knyter jag ihop trådarna

Sofia Olsson Olsén

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2016-07-13

Det är när jag står där, med stora ögon på en veranda med snajdiga portaler av sten, som det blir uppenbart. Alla andra smarta har väl så klart redan knutit ihop trådarna.

Inte jag.

Verandan är strategiskt vänd ut mot de vida fälten och bergen i bakgrunden.

”Familjen äger all mark. Ja, allt ni kan se”, säger guiden och sveper med handen ut över det stora och hänförande vackra.

George Washington Vanderbilt II byggde sitt Biltmore Estate, USA:s största privatbostad om 17 000 kvadratmeter fördelade på 250 rum, i Asheville, North Carolina. Finansierat av den rikedom hans pappa skapat. Järnvägar och ångbåtar lade grunden och 1889, då husbygget startade, stod industrialismen i full blom. Palatset var egentligen ett sätt för den då fortfarande ganska unge George att locka till sig en fru (det lyckades, kan jag avslöja).

Ekonomin och lönerna ökade i raketfart. Pengar fanns i överflöd för dem som hade makten, det vill säga familjerna som byggde USA och inte minst då infrastrukturen.

För familjen Vanderbilt var inte ensamma. Rockefeller, Carnegie och Ford var andra industrialister som nyttjade det tidsfönster som gjorde det möjligt att bli enormt rika. De byggde tillsammans upp nationen USA till en industriell stormakt.

Dagens industriella revolution, med tillhörande tidsfönster, är driven av it och internet.

Men den stora skillnaden är att paradigmskiftet inte begränsas av geografi. Google, Apple och Facebook – för att nämna några – bryr sig inte om avstånd eller hav. De behöver inte järnvägar och fartyg för att lyckas.

Marknaden är global och de strävar efter världsherravälde.

Deras rikedomar har kapacitet att bli långt större än Vanderbilts även i reella termer. Enligt prognoserna kommer 80 procent av världens vuxna befolkning år 2020 äga en smart telefon med uppkoppling mot internet.

Om Vanderbilt hade haft möjlighet att dra sin järnväg över hela världen, som Facebook med sina över miljarden användare rustar för att internet ska bli deras – att vi ska stanna i Facebooks app och aldrig egentligen lämna den – då hade George kunnat bygga betydligt fler än 250 rum.

Fast varför skulle han göra det?

Han fick ju Edith Stuyvesant Dresser på kroken i alla fall.