Vore jag Sjöstedt skulle jag spinna som en katt
Jonas Sjöstedt har all anledning att se ljust på framtiden. Vänsterpartiet är, vid sidan av väljarna, den stora vinnaren på decemberuppgörelsen mellan regeringen och Alliansen.
Det finns en intressant passus i den skriftliga uppgörelse som presenterades av regerings- och Allianspartierna dagen efter annandag jul.
Den lyder så här: Förslaget till rambeslut samt riktlinjer för den ekonomiska politiken från den partikonstellation som är störst släpps fram vid budgetomröstning i kammaren.
På vanlig svenska betyder det att Stefan Löfven under resten av den här mandatperioden tvingas göra upp om budgeten med både regeringspartnern Miljöpartiet och med Vänsterpartiet.
Om inte Vänsterpartiet tas med blir nämligen Löfvens partikonstellation mindre än Alliansen. Och då inträffar det märkliga att S- och MP-ledamöterna i riksdagen förbundit sig att rösta på Alliansens budgetalternativ.
Det kommer sannolikt inte att inträffa i verkligheten och alltså kommer de nio vår- och höstbudgetar och de nio ändringsbudgetar som läggs fram före nästa val bli trepartiuppgörelser mellan S, MP och V.
Om jag vore Jonas Sjöstedt skulle jag spinna som en katt.
Det politiska livet leker för Vänsterledaren.
Eftersom Sjöstedt vet att Löfven är piskad att bli överens om budgetförslagen med honom har han en utmärkt förhandlingsposition. Vänsterpartiet kan, i alla fall i teorin, begära nästan vad som helst och Socialdemokraterna och Miljöpartiet måste ge dem det. Annars blir det Alliansalternativet som gäller.
Nu tror jag inte att det kommer att gå till så i verkligheten eftersom Jonas Sjöstedt är en resonabel man.
Men ett och annat kommer han med stor sannolikhet se till att få. Dum vore han annars.
Det betyder att regeringens politik, i alla fall när den har med pengar att göra, med stort sannolikhet kommer att vara mer vänsterinriktad än den som Socialdemokraterna gick till val på. Vänsterpartiet ligger närmare de gröna än Socialdemokraterna i flera frågor.
Men beslut kan också bli tvingade att skjutas på framtiden för att de tre partierna helt enkelt inte kommer att kunna enas. Ett sådant kan exempelvis vara energin om man inte lyckas hitta en för närvarande osynlig men genialisk kompromiss.
I många andra fall kommer Jonas Sjöstedt däremot att få som han vill och därmed chansen att gå till historien som V-ledaren med den dittills största makten och inflytandet.
Tacka decemberuppgörelsen för det.
5 saker att hålla koll på närmaste tiden
Lettland tar över
På nyårsdagen blev Lettland ordförande i EU vilket manifesteras av att kommissionen besöker Riga på torsdag. Ordförandeskapet har inte samma tyngd som vid de två tillfällen Sverige varit ordförande sedan Europeiska rådet fått en permanent ordförande, nu polacken Donald Tusk.
Första kvinnan på posten
På lördag väljer Moderaternas extrastämma partiets efterträdare till Fredrik Reinfeldt som ordförande. Om inget oförutsett inträffar blir det Anna Kinberg Batra som blir sitt partis första kvinnliga ordförande och den andra kvinnan som har chans att bli statsminister.
Fest för kanonkramare
På söndag inleds den årliga konferensen Folk och Försvar i Sälen. Det är en tummelplats för alla inbitna försvarsvänner (inklusive representanter för försvarsindu- strin). Men i år talar faktiskt utrikesminister Margot Wallström (S) redan första dagen. Hon är ingen kanonkramare.
Vill inte ha blommor
Fredrik Reinfeldt avtackas efter elva år som partiledare och åtta år som statsminister i riksdagens sammanbindningsbana på fredag. Mottagningen är planerad för många gäster, hela fyra timmar är avsatta. Reinfeldt vill inte ha blommor men man ska gärna tänka på Cancerfonden.
Tonläget blir intressant
På onsdag nästa vecka möts riksdagens partiledare i den första debatten efter det inställda nyvalet. Det blir också Anna Kinberg Batras första partiledardebatt. Tonläget ska bli mycket intressant att studera. Det kommer ge en antydan om hur resten av mandatperioden blir.