Nya sommar- trenden: Eviga barn med flint
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-07-09
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Frågan är om man kan döpa en hund till Winston. De enda Winstonar jag kan minnas på rak arm är Winston Churchill och Harry Winston.
Harry var en världsberömd juvelerare. Han gjorde Farah Dibas tiara när hon gifte sig med Shahen av Iran. Han la vantarna på Hopediamanten också. En jättelik blåaktig sak som anses vara en del av en ännu mer jättelik blåaktig sak som en gång hörde till de franska kronjuvelerna. De blev stulna efter revolutionen.
Det är inte så lätt att leva upp till såna förebilder om man är en liten jack russell-terrier. Winston är ett moget och sofistikerat namn. Kanske blir man mobbad av schäfrar och golden retrievrar som heter Karo och Bruno och Zorro.
Å andra sidan vill man ju visa hunden lite respekt. Att leva med Nutte, eller Bubben, eller Tjoffe klarar bara de som står i adelskalendern. Vi andra, hundar inkluderade, måste rimligen stanna i utvecklingen om vi går genom livet med lekisnamn.
Men det kanske är det som är meningen. Jag vet inte hur det var på femtiotalet. Men man såg nog inte särskilt många vuxna män åka sparkcykel i parkerna. Eller rulla tunnband på gatorna, på väg hem från kontoret. Än i dag är det ovanligt att se vuxna kvinnor dra runt med dockvagnar. Bara som avkoppling. Hobby. Motion.
Män, däremot...
Går man ut i en park, vilken som helst, en sommar på 2000-talet är det som om det är lunchrast i högstadiet. Män klädda som gangsters från amerikanska getton. Huva och rumphäng. Surmulna blänganden. Och rullbrädor. Under nära nog medelålders armar. Om inte händerna kramar det nya Game Boy. Särskilt designad för kids med begynnande flint.
I ärlighetens namn är det inte bara män det gäller. Även om kvinnor inte använder leksaker för att visa att de är eviga barn. Ännu.
Alla kvinnor över en viss ålder är tjejer numera. Det är normalt att ha pippiflätor och snacka som om man har en fantasipappa som är negerhövding på Kurrekurreduttön, även efter det att man fått celluliter. Särskilt om man jobbar med något kreativt. Som att koka kaffe på en reklambyrå, eller så.
Det är helt enkelt ute att bli vuxen. Förr längtade man efter sin första riktiga klänning med matchande skor. Nu finns det barnkläder med seriefigurer i XXL. Förr köpte man hatt och långbyxor. Nu köper man slipsar med Kalle Anka och knälånga shorts.
Nåja. Det där gäller ju inte en jack russell-terrier.
Hundar klarar fortfarande av att bära ett moget namn som Winston. De flesta hundar skulle nog till och med kunna föra sig kring Farah Diba.
Men inte en medelålders tvåfoting. Han kan knappast heta Winston längre. Det matchar inte rullbrädan.